USA och Iran har nått en överenskommelse som väntas öppna Hormuzstundet helt när avtalet undertecknas formellt i Genève på fredag. Det meddelade USA:s president Donald Trump i samband med G7-mötet i Frankrike under måndagen. USA:s vicepresident JD Vance kommer att närvara vid ceremonin, även om Trump själv var osäker på om han skulle delta.

Hormuzstundet är en av världens mest strategiskt viktiga vattenleder, där ungefär en femtedel av den globala oljehandeln passerar. Stundets stängning eller begränsningar har under tidigare konflikter haft betydande påverkan på globala energimarknader och fraktkostnader. Trump bekräftade att sundet redan delvis har öppnats, men att det kommer att vara helt tillgängligt efter fredagens formella undertecknande.

Enligt vicepresident JD Vance undertecknades avtalet ”digitalt” redan på söndagen. En källa med insyn i förhandlingarna uppgav till Reuters att det iranska parlamentets talman Mohammad Bagher Qalibaf stod för signaturen från iransk sida. Det formella undertecknandet i Genève blir därmed en ceremoniell bekräftelse av den redan påbörjade processen.

Avtalet utgör ett ramverk för en 60 dagars vapenvila, under vilken de båda länderna förväntas fortsätta förhandla om en mer permanent fredsuppgörelse. Överenskommelsen lämnar dock flera kritiska frågor obesvarade. En av de mest centrala punkterna som fortfarande saknar lösning är Irans kärnenergiprogram och i vilken utsträckning landet ska tillåtas anrika uran.

Trump var tydlig med att eventuella lättnader i de amerikanska sanktionerna mot Iran är villkorade. ”Det är egentligen en beteendefråga. Om de gör vad de ska, börjar det gälla”, förklarade presidenten. USA har ännu inte frigjort några av de iranska tillgångar som tidigare har frysts som en del av sanktionsregimen.

När det gäller kärnenergin ställde Trump krav på strikta begränsningar. I en intervju frågades han om vilken nivå av urananrikning som Iran kommer att tillåtas bedriva, särskilt i jämförelse med det kärnenergiavtal från 2015 som USA tidigare drog sig ur. ”De får bara anrika för icke-militära syften. För alltid”, svarade Trump bestämt.

En annan komplex dimension av avtalet rör konflikten i Libanon. Vid tidigare förhandlingar mellan USA och Iran har oenighet ofta uppstått kring huruvida Libanon ska inkluderas i överenskommelserna. Det nuvarande avtalet sägs omfatta krigföringen i Libanon, där Israel har intensifierat både markinvasioner och flygbombningar parallellt med spänningarna med Iran.

Irans talesperson Baqaei betonade vikten av att USA lever upp till sina åtaganden och ser till att Israel respekterar sina förpliktelser gällande Libanon. ”USA måste leva upp till sina åtaganden. Det måste se till att sionistregimen också beaktar sina åtaganden gällande Libanon”, förklarade Baqaei.

Trump har varit tydlig med konsekvenserna om förhandlingarna skulle misslyckas. Presidenten har hotat om att återuppta amerikanska attacker mot Iran om parterna inte lyckas nå en långsiktig överenskommelse om landets atomprogram. Detta understryker den osäkra balansen i de pågående förhandlingarna och det korta tidsfönster som 60-dagarsfristen innebär.

Överenskommelsen kommer vid en tidpunkt då relationerna mellan USA och Iran har varit extremt ansträngda under flera år. Spänningarna eskalerade kraftigt efter att USA drog sig ur det internationella kärnenergiavtalet 2015 och återinförde omfattande sanktioner mot den iranska ekonomin. Sedan dess har konflikten präglats av flera militära incidenter och ömsesidiga hot.

Fredagens undertecknande i Genève representerar därmed ett försiktigt första steg mot normalisering, även om vägen mot en bestående fred fortfarande är lång och fylld av potentiella bakslag. De kommande 60 dagarna blir avgörande för att se om parterna kan överbrygga sina grundläggande meningsskiljaktigheter kring kärnenergi, regionala konflikter och ekonomiska sanktioner.