Trump: Tullar mot Sverige på grund av Grönland

I snabba vändningar meddelade USA:s president Donald Trump på torsdagen att Sverige och flera andra europeiska länder kommer att påföras importtullar på 10 procent från februari månad. Beskedet lämnades via presidentens eget sociala nätverk, Truth Social.

Enligt Trump är tullarna en direkt reaktion på vad han beskriver som ”europeisk inblandning” i frågor rörande Grönland, den autonoma danska öregionen i Nordatlanten. Det framgår dock inte exakt vilka specifika handlingar från Sverige och andra europeiska länder som föranlett beslutet.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) svarade bestämt på Trumps utspel senare samma dag: ”Vi låter oss inte utpressas”, skrev Kristersson i ett uttalande som omedelbart fick stort genomslag i internationella medier.

Tullarna kommer att omfatta en rad europeiska länder, men Trump specificerade inte exakt vilka utöver Sverige som drabbas. Handelskonflikten riskerar att få betydande konsekvenser för svensk exportindustri, som är starkt beroende av den amerikanska marknaden.

Enligt handelsexperter vid Kommerskollegium kan svenska exportbolag inom främst fordonsindustri, läkemedel och teknologi drabbas hårdast. Volvo och Scania, som har betydande export till USA, kan komma att påverkas särskilt.

”Detta är ett oroväckande steg i fel riktning för den globala handeln. Tullbarriärer skapar bara förlorare på båda sidor av Atlanten”, säger Anna Stellinger, internationell handelsdirektör vid Svenskt Näringsliv, i en kommentar till situationen.

Grönlandsfrågan har varit en känslig punkt i relationerna mellan USA och flera europeiska länder sedan Trump under sin första presidentperiod uttryckte intresse för att USA skulle köpa Grönland från Danmark. Det danska statsministeriet avfärdade då idén som ”absurd”, vilket ledde till diplomatiska spänningar.

Nu tycks frågan ha återuppväckts, men med bredare europeiska implikationer. Enligt politiska analytiker kan Grönlands strategiska läge i Arktis och områdets naturresurser vara faktorer som spelar in i den förnyade spänningen.

EU-kommissionens handelskommissionär Valdis Dombrovskis kallade Trumps beslut för ”olyckligt och kontraproduktivt” och meddelade att EU:s handelsexperter nu utvärderar möjliga motåtgärder i enlighet med WTO:s regelverk.

”Vi förespråkar dialog framför konfrontation, men är redo att försvara europeiska intressen om det blir nödvändigt”, sade Dombrovskis vid en pressträff i Bryssel.

Svenska Exportrådet har kallat till krismöte med representanter från de mest exportberoende branscherna för att diskutera strategier för att hantera situationen. Samtidigt har Utrikesdepartementet inlett intensiva diplomatiska kontakter med Washington för att försöka förmå USA att ompröva beslutet.

”Vi kommer att använda alla tillgängliga kanaler för att förklara att denna typ av handelshinder skadar båda våra ekonomier”, säger utrikesminister Tobias Billström (M).

Tullar på 10 procent kan låta relativt måttliga, men för många företag med pressade marginaler kan det innebära skillnaden mellan lönsamhet och förlust på den amerikanska marknaden. Särskilt känsliga är industrier där konkurrensen är hård och där alternativa marknader inte enkelt kan kompensera för minskad USA-export.

Börsen reagerade omedelbart negativt på nyheten, med särskilt stora nedgångar för exportberoende bolag. Stockholmsbörsens OMXS30-index föll med nästan tre procent under torsdagen.

Analytiker pekar på att detta är ytterligare ett exempel på hur Trumpadministrationen använder handelspolitiken som ett verktyg för att utöva påtryckningar i geopolitiska frågor, en strategi som även präglade hans första presidentperiod.

Utvecklingen följer ett mönster av ökad protektionism globalt, något som Världshandelsorganisationen WTO varnat för kan hota den ekonomiska återhämtningen efter pandemin.