Donald Trumps söner Donald Trump Jr och Eric Trump har tjänat betydande summor på investeringar i försvarsteknologiska företag som senare tilldelats lukrativa kontrakt av den amerikanska regeringen. Det visar en granskning från Washington Post som kastar nytt ljus över den ekonomiska vinning som presidentfamiljen gjort under Trumps andra mandatperiod.

Enligt tidningens genomgång har bröderna de senaste åren investerat kraftigt i nystartade företag som utvecklar försvarsteknik. Dessa investeringar har visat sig särskilt lönsamma i takt med att Vita huset prioriterat tunga satsningar på modern militärteknik.

Under Donald Trumps presidentskap har det amerikanska försvaret genomfört omfattande investeringar i ny teknik, vilket öppnat dörrar för företag att säkra åtråvärda försvarskontrakt. Marknaden för både mjukvara och hårdvara för moderna krigföringstekniker har expanderat kraftigt, och Trump-bröderna har positionerat sig strategiskt inom detta segment.

Washington Posts granskning visar att bröderna investerat i mer än ett dussin företag, och majoriteten av dessa investeringar gjordes under faderns andra mandatperiod. Företagen i portföljen arbetar med allt från drönarteknologi till avancerade människoliknande robotar för militära ändamål.

Sammanlagt har de företag som Donald Trump Jr och Eric Trump investerat i tilldelats försvarskontrakt värda minst 3,2 miljarder dollar. Därutöver finns optioner på ytterligare kontrakt värda 3,1 miljarder dollar, vilket innebär att det totala värdet potentiellt överstiger 6 miljarder dollar.

Två företag dominerar kontraktsfördelningen. Elon Musks rymdföretag SpaceX och militärteknologiföretaget Anduril står tillsammans för 97 procent av de redan utdelade kontrakten. De återstående 13 företagen i brödernas portfölj har mottagit sammanlagt drygt 103 miljoner dollar.

Av de totalt 15 företag som Washington Post identifierat i granskningen hade tio redan någon form av regeringskontrakt innan Trump tillträdde som president. Mer anmärkningsvärt är att fem företag fick sina allra första statliga kontrakt först efter att Trump-bröderna investerat i dem.

Tidningen rapporterar även att flera av företagen inkluderats i grupper med status som prioriterade leverantörer. Denna status ger dem exklusiv rätt att lägga bud på kontrakt värda ytterligare nästan 200 miljarder dollar, vilket ytterligare förstärker den ekonomiska potentialen i investeringarna.

Donald Trump har varit öppen med att hans strategi förändrats mellan den första och andra mandatperioden. I en intervju med New York Times i början av 2026 förklarade han sin nya inställning till familjens affärsverksamhet.

Under den första presidentperioden överlämnade Trump styrningen av Trump-organisationen till sina söner, men förbjöd dem samtidigt från att ingå affärsavtal kopplade till utrikespolitiska frågor. Detta självpåtagna förbud verkar nu ha övergivits helt.

”Jag förbjöd dem från att göra affärer, men fick absolut ingenting för det. Jag hade inte behövt göra det och det var orättvist mot dem. Jag upptäckte att ingen bryr sig och att jag får göra det”, sa presidenten i intervjun.

Andreas Utterström, USA-expert, beskriver citatet som signifikativt för Trumps inställning till korruption och intressekonflikter. Han menar att presidentens öppenhet om att ignorera tidigare normer speglar en grundläggande förändring i hans förhållningssätt.

”Om det här hade varit hans första mandatperiod hade det kunnat innebära stora problem. Men nu kommer det att vara gasen i botten fram till 2028”, konstaterar Utterström.

En central förklaring till att Trump och hans familj fått möjlighet att tjäna så stora summor på presidentskapet är att det amerikanska systemet på många områden saknar tydlig lagstiftning. Istället bygger systemet på konventioner, kutymer och traditioner där en president förväntas hantera sina affärsintressens på ett visst sätt för att undvika intressekonflikter.

”Nu struntar han bara i det, vilket ingen verkar ha tänkt på tidigare”, förklarar Utterström om Trumps strategi att ignorera tidigare oskrivna regler.

Experten pekar också på att Trump genom sina nomineringar till Högsta domstolen, samt genom den enorma volymen av kontroversiella handlingar, paradoxalt nog gjort det svårare att juridiskt angripa honom. Dels skapar mängden händelser en situation där det blir svårt att hålla koll, men det finns också en avtrubbning hos allmänheten där gränsen för vad som betraktas som korruption gradvis flyttas.

Utterström noterar att nya prejudikat innebär att kraven på att bevisa direkt koppling mellan ekonomisk vinning och motprestation blivit så höga att det nästan är omöjligt att fälla någon för politisk korruption i USA. Högsta domstolen har dessutom genom sina domslut gett presidenten en omfattande, om än något vagt definierad, immunitet.

”Eftersom hans person och roll så tydligt smälter samman blir det svårt att bevisa i vilken roll han gör vad”, säger Utterström om utmaningen att juridiskt angripa presidenten.

Enligt experten är det inte troligt att Washington Posts avslöjanden kommer att påverka Trump eller hans presidentskap i någon större utsträckning. Den allmänna avtrubbningen och komplexiteten i att bevisa korruption gör att denna typ av affärer sannolikt inte får några konkreta konsekvenser för presidentfamiljen.