Ryssland skiftar fokus från energianläggningar till vattenförsörjning i Ukraina

Ryska styrkor ändrar nu sin strategi och riktar in sig på Ukrainas vattenförsörjning när våren närmar sig, enligt Ukrainas militära underrättelsetjänst HUR. Den nya taktiken beror på minskad elförbrukning efter uppvärmningssäsongens slut och den ökade säsongsbundna efterfrågan på vattenresurser.

Detta bekräftar farhågor som tidigare uttryckts av ukrainska tjänstemän och experter inom energisektorn om att Ryssland skulle försöka slå ut vattenförsörjningen i tätbefolkade områden när varmare väder gör attacker mot elförsörjningen mindre effektiva för att skapa missnöje bland civilbefolkningen.

Under vinterns stränga kyla har ukrainare tvingats vänja sig vid återkommande strömavbrott orsakade av ryskt bombardemang. Men när temperaturen stiger och dagarna blir längre minskar effekten av dessa attacker, vilket gör vattenbrist till ett mer verkningsfullt vapen mot civilbefolkningen.

President Volodymyr Zelenskyj uppmärksammade detta hot i början av månaden när han varnade: ”Det här omfattar större infrastruktur såsom broar, dammar, vattenkraftverk samt pumpstationer, dricksvattenförsörjning och så vidare. Vi måste förbereda oss för detta på samma sätt som vi för närvarande förbereder oss för att skydda energisektorn.”

Redan förra veckan sågs tydliga tecken på denna strategiförändring när ryska styrkor skickade sex glidbomber mot Petjenihydammen, en central vattenreservoar för hela Kharkivregionen. Därtill har Ryssland attackerat utrustning avsedd för reparationer av vattenförsörjningen i Zaporizjzja, vilket väcker särskild oro eftersom området försörjer Europas största kärnkraftverk med livsviktigt kylvatten.

Angrepp mot civil infrastruktur har varit ett genomgående inslag i Rysslands krigföring sedan den fullskaliga invasionen inleddes för över fyra år sedan. Strategin bygger på antagandet att en befolkning som berövas grundläggande förnödenheter som el, värme, bränsle och vatten till slut blir krigströtta, vilket skulle kunna underminera försvarsviljan.

Dessa metoder har dock mött skarp kritik från såväl Ukraina som det internationella samfundet och människorättsorganisationer. Kritikerna framhåller att attacker mot civilbefolkningen, direkt eller indirekt, strider mot folkrätten. Krigets lagar innehåller tydliga principer om proportionalitet, distinktion och försiktighet – principer som Ryssland anklagas för att systematiskt ignorera.

Viktorija Jakovlieva, chef för informationspolitik vid den ukrainska branschorganisationen Ukrvodokanalekolohija, uttrycker särskild oro för konsekvenserna: ”Även om reservoarerna med rent vatten ger oss en viss respit, är den verkliga akilleshälen avloppssystem. Vi riskerar att avloppsvatten omedelbart rinner ut i marken, vilket innebär en risk för en hälsokatastrof.”

De ekonomiska konsekvenserna av attackerna mot Ukrainas vattenförsörjning är redan omfattande. En gemensam rapport från ukrainska myndigheter, Världsbanken, EU och FN uppskattade förra året kostnaderna för skador, förluster och nödvändiga reparationer till närmare 30 miljarder dollar. Den senaste uppdateringen visar att denna summa nu har ökat med över 55 procent.

Attackerna mot vattenförsörjningen riskerar därmed att bli ett dubbelt slag mot Ukraina – både genom de omedelbara konsekvenserna för befolkningens hälsa och välbefinnande, och genom de enorma ekonomiska kostnader som ytterligare belastar landets redan ansträngda ekonomi i krigstid.

När sommaren närmar sig förbereder sig nu ukrainska myndigheter för att skydda vatteninfrastrukturen med samma intensitet som man tidigare lagt på att säkra energiförsörjningen, i ett försök att förhindra en humanitär kris som skulle kunna bli särskilt allvarlig under årets varmare månader.