Ukrainsk grönsakshandlare offer för rysk drönare

En 52-årig man vid namn Jurij befann sig på ett torg i Cherson, nordväst om Krimhalvön, när han plötsligt blev jagad av en vapnad drönare. I desperation sprang han runt sin skåpbil för att försöka undkomma den dödliga enheten som förföljde honom. Vid ett tillfälle, när han befann sig vid fordonets förarsida, dök drönaren plötsligt ner mot marken och exploderade strax intill honom.

Händelsen har dokumenterats på film och publicerats av Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på sociala medier. I sitt inlägg skriver presidenten att världen måste få se detta och vittna om varje bevis på att Ryssland enligt honom har ”blivit galet”. Han påpekar vidare att detta är ytterligare bevis på att ryska soldater ”njuter av att döda och plåga människor”.

Jurij själv beskriver händelsen för nyhetsbyrån AP och berättar hur han försökte ta sig undan samtidigt som han försökte visa att han var obeväpnad och oskyldig. Hans fru lyckades komma undan och började skrika åt honom att springa, men som han själv uttrycker det – vart skulle han ta vägen? Till skillnad från många andra i liknande situationer överlevde Jurij attacken, men han fick inte klara sig oskadd. Han drabbades av flera splitterskador, hjärnskakning och diagnostiserades med chock.

Det som hände Jurij är inte en isolerad incident. Denna typ av attacker har fått det makabra namnet ”människosafari” och har pågått i Chersontrakten sedan sommaren 2024. Angreppsmetoden innebär att civila personer jagas och attackeras med drönare på ett sätt som många bedömare beskriver som systematiskt och målmedvetet.

I maj förra året publicerade FN:s högkommissariat för mänskliga rättigheter, OHCHR, en oberoende rapport som granskar dessa attacker. Rapporten beskriver tillvägagångssättet som ”omfattande, systematiskt och genomfört som en del av en samordnad statlig politik”. Enligt FN:s dokumentation hade man vid rapportens publicering noterat närmare 150 dödade och hundratals skadade personer till följd av dessa drönareattacker.

FN:s rapport slår tydligt fast att det utan tvivel är den ryska militären som ligger bakom attackerna. Vidare konstaterar man att förövarna lika tveklöst är medvetna om att det är civila människor som utgör måltavlorna för dessa angrepp. Denna medvetenhet gör attackerna ännu mer allvarliga ur ett juridiskt perspektiv.

Rapporten definierar dessa handlingar som brott mot mänskligheten. Man konstaterar att attackerna begås med det huvudsakliga syftet att sprida skräck bland civilbefolkningen, vilket utgör ett direkt brott mot internationell humanitär rätt. Denna typ av terror mot civila strider mot grundläggande principer i krigföringens lagar som är utformade för att skydda icke-kombattanter i konfliktsituationer.

Ett särskilt allvarligt inslag i dessa attacker är att de ryska styrkorna också aktivt riktar in sig på ambulanser. Enligt internationell humanitär rätt åtnjuter medicinska fordon och personal särskilt skydd, men detta ignoreras systematiskt. Genom att attackera ambulanser hindras de från att nå fram till offren, vilket innebär att skadade människor lämnas utan den akuta vård de behöver. Detta försvårar räddningsarbetet avsevärt och leder sannolikt till att fler människor dör av sina skador än vad som annars skulle vara fallet.

Situationen i Chersontrakten har förvärrats sedan området kom under rysk beskjutning. Den strategiskt viktiga regionen, som ligger nordväst om den ockuperade Krimhalvön, har varit en central stridpunkt i konflikten. Användningen av drönare för att jaga civila representerar en ny och fruktansvärd taktik i modern krigföring som väcker allvarliga frågor om krigsförbrytelser och ansvarsutkrävande.

FN:s dokumentation av dessa händelser är en viktig del av den internationella gemenskapens arbete med att samla bevis för eventuella framtida rättsliga förfaranden. Vittnesmål som Jurijs och den videodokumentation som publicerats utgör viktiga bevismaterial för att kunna utkräva ansvar för dessa handlingar som strider mot internationell rätt.