Hård kritik mot Richard Jomshof efter att Sverigedemokraternas partitopp kallat både Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson och Aftonbladets politiske chefredaktör Anders Lindberg för quislingar. Uttrycket, som syftar på landsforrädare efter den norske nazikollaboratören Vidkun Quisling under andra världskriget, har väckt starka reaktioner från flera håll.

Magdalena Andersson uppger att hon uppfattar uttalandet som väldigt hotfullt. Även statsminister Ulf Kristersson har tagit avstånd från formuleringen och kallar den ”osmaklig och oanständig” i ett uttalande till Aftonbladet. Han meddelar att han ska ta upp frågan i samtal med Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson.

Åkesson själv har kommenterat händelsen och menar att man inte behöver ta till överord i den politiska debatten. Användningen av begreppet quisling i den svenska offentliga debatten anses av många som en kraftig överdrift och en förråande av samtalsklimatet.

Episoden illustrerar den fortsatta spänningen kring tonläge och debattklimat i svensk politik, särskilt när det gäller Sverigedemokraterna och deras relation till övriga riksdagspartier samt medierna. Kritiken mot Jomshof kommer både från politiska motståndare och samarbetspartner i den sittande regeringskonstellationen.

Prisökningen på det hiv-förebyggande läkemedlet Prep skapar oro bland användare runt om i landet. Under sommarmånaderna har kostnaden för den förebyggande behandlingen stigit markant, vilket får konsekvenser för många som är beroende av medicinen.

Prep, som står för pre-exposure prophylaxis, är ett läkemedel som tas förebyggande för att skydda mot hiv-smitta. Det har blivit ett viktigt verktyg i kampen mot spridning av hiv, särskilt bland riskgrupper. Matias, som själv använder läkemedlet, uttrycker stark oro över prisutvecklingen och varnar för att människor kommer att tvingas sluta ta medicinen på grund av ekonomiska skäl.

”Jag vet att folk kommer sluta ta Prep nu för att de inte har råd. Det betyder inte att hiv försvinner”, konstaterar Matias. Hans oro delas av många inom hälso- och sjukvården samt bland patientorganisationer som arbetar med hiv-prevention.

Karl, en annan användare, beskriver hur Prep har blivit en naturlig del av livet för många i det hbtq-samhället. ”Det har blivit som rutin i vårt community. Och lite av en stolthet också, att man tar hand om sig själv och om andra”, säger han. Prisökningen riskerar nu att undergräva denna positiva utveckling där fler människor tagit ansvar för sin egen och andras sexuella hälsa.

Förändringen väcker frågor om tillgänglighet till förebyggande behandlingar och om hälso- och sjukvårdens prioriteringar. Det finns en oro för att priset kan leda till ökad hiv-spridning om färre människor har råd att skydda sig.

En ny svensk studie visar på intressanta könsskillnader när det gäller motiv för bastubadande. Forskningen, som är den första i sitt slag i Sverige, undersöker varför människor väljer att bada bastu och vilka effekter de söker.

Åsa Engström, professor vid Luleå tekniska universitet och en av forskarna bakom studien, förklarar att det finns tydliga skillnader mellan könen. ”Kvinnorna tog upp det här med att samla kraft, att vara fria från uppkoppling en stund och att minska stress”, säger hon.

Kvinnor uppger alltså i högre grad att de söker mental återhämtning och avkoppling från vardagens stress genom bastubadande. För dem handlar det om att skapa en frizon från ständig uppkoppling och digitala krav, en plats där de kan ladda batterierna både fysiskt och mentalt.

Män däremot betonar i större utsträckning de sociala aspekterna av bastubadande. För dem är gemenskapen och det sociala sammanhanget centralt. Detta speglar möjligen bredare mönster i hur olika kön hanterar stress och söker välbefinnande.

Engström menar att resultaten är särskilt relevanta i dagens samhälle. ”Bastubad kan ha betydelse i en stressig tid”, konstaterar hon. I en tid präglad av ökad stress och psykisk ohälsa kan bastuns roll som en plats för återhämtning och gemenskap vara viktigare än någonsin.

Studien bidrar till förståelsen av bastukulturen, som är djupt rotad i nordisk tradition men vars specifika användning och betydelse tidigare inte studerats systematiskt ur ett könsperspektiv.

USA:s tillgång till avancerade Patriotrobotar kan vara mer begränsad än vad som tidigare erkänts officiellt, vilket nu kan få konsekvenser för Ukraina. President Donald Trumps växlande besked om Ukrainas möjlighet att tillverka dessa luftvärnsrobotar väcker frågor om de verkliga orsakerna bakom beslutet.

Först gav Trump grönt ljus för att låta Ukraina producera Patriotrobotar på egen hand, men vände sedan i frågan. Enligt militära experter kan detta plötsliga omkast tyda på att Washington står inför en brist på dessa system som länge har förnekats offentligt.

Patriotsystemet är ett av de mest avancerade luftvärnsförsvarssystemen i västvärlden och har varit avgörande för Ukrainas förmåga att försvara sig mot ryska robot- och drönarattacker. Systemet kan bekämpa både flygplan, kryssningsrobotar och ballistiska robotar, vilket gör det ovärderligt i den pågående konflikten.

En eventuell brist på Patriotrobotar i USA:s eget arsenal skulle kunna få omfattande konsekvenser, inte bara för Ukraina utan även för amerikanska militära åtaganden världen över. USA har sedan krigets början levererat ett flertal Patriotsystem till Ukraina, samtidigt som andra allierade också efterfrågar systemet för sitt eget försvar.

Om bristen är reell kan det förklara varför Trump backade från att tillåta ukrainsk egen produktion – möjligen för att USA vill behålla kontrollen över produktionen och distributionen av dessa strategiskt viktiga system under rådande omständigheter.

Efter den tragiska olyckan vid Tjörn där en kvinna och ett barn omkom misstänks nu lotsen ombord på det norskflaggade lastfartyget Misje Verde för brott. Enligt handlingar i Göteborgs tingsrätt är lotsen misstänkt för vållande till annans död och vårdslöshet i sjötrafik. Han har tilldelats en advokat.

Sedan tidigare sitter fartygets befälhavare häktad för samma brottsmisstankar. Det 90 meter långa lastfartyget misstänks ha kolliderat med en fritidsbåt, vilket ledde till att två personer omkom.

Händelsen har väckt frågor om säkerheten i sjötrafiken och lotsarnas ansvar. Lotsar har en central roll i att säkerställa säker navigering, särskilt i svåra farvatten och trånga passager som är vanliga längs den svenska västkusten.

Utredningen fortsätter för att klarlägga exakt vad som hände och vem som bär ansvaret för den tragiska olyckan. Både lotsens och befälhavarens roll vid tidpunkten för kollisionen granskas noggrant av myndigheterna.