Ukrainsk man åtalas för Nord Stream-sabotaget

En man i 50-årsåldern har åtalats i Tyskland för sitt påstådda deltagande i sabotaget mot Nord Stream-gasledningarna i Östersjön hösten 2022. Detta är första gången någon formellt åtalas för den uppmärksammade attacken som skadat de strategiskt viktiga gasledningarna mellan Ryssland och Tyskland.

Mannen, som är ukrainsk medborgare, ska enligt tyska tidningen Die Zeit ha tidigare anställning hos den ukrainska säkerhetstjänsten SBU. Vid tiden för sabotaget tjänstgjorde han i den ukrainska armén. Enligt åtalet ska han tillsammans med fyra specialdykare och en skeppare ha seglat till platsen där Nord Stream-ledningarna löper längs Östersjöns botten för att genomföra attacken.

Enligt utredningen placerades sprängladdningarna på 80 meters djup. Den tekniska bevisningen mot den åtalade mannen beskrivs som omfattande. På den båt som användes för operationen hittade polisen fragment av sprängämnena oktogen och hexogen, båda militära sprängämnen. Dessa ämnen matchade prover som tagits från de förstörda gasledningarna, vilket skapar en direkt koppling mellan båten och brottsplatsen.

Tekniska bevis har varit centrala i utredningen. Förutom sprängämnesresterna säkrade polisen fingeravtryck och beslagtog olika klädesplagg från båten. Den åtalade mannen ska också ha fastnat på övervakningsbilder från en trafikkamera på den tyska ön Rügen. Enligt uppgifter till tyska medier ska han dessutom ha diskuterat attacken i telefonsamtal med närstående, vilket stärker bevismaterialet ytterligare.

Mannen greps först 2025 under en semesterresa, efter att ha varit på flykt i Polen under ett par år. Sedan gripandet har han suttit häktad i Tyskland i väntan på rättegång. Enligt källorna ska ytterligare sex ukrainare misstänkas ha varit inblandade i sabotaget. En av dessa uppges ha omkommit i kriget mot Ryssland sedan dess.

Nord Stream-ledningarna har varit en viktig del av Europas energiförsörjning i decennier. Nord Stream 1 har försett Tyskland och andra europeiska länder med rysk naturgas. Ledningen stängdes dock av efter att Rysslands invasion av Ukraina eskalerade i februari 2022. Nord Stream 2, en parallell ledning, stod färdig redan 2021 men togs aldrig i drift på grund av den försämrade säkerhetspolitiska situationen.

Sabotaget mot ledningarna inträffade sensommaren 2022 och skapade omedelbart en internationell kris. Explosionerna registrerades av seismiska instrument i flera länder och orsakade stora gasutsläpp i Östersjön. Attacken skedde i ett läge där den europeiska energiförsörjningen redan var ansträngd på grund av kriget i Ukraina och de omfattande sanktionerna mot Ryssland.

Utredningen av sabotaget har pågått i flera länder, däribland Tyskland, Sverige och Danmark, eftersom explosionerna inträffade i dessa länders ekonomiska zoner eller i närheten av dem. Utredningen har varit komplex och har involverat undervattensinspektioner, forensisk analys och internationellt polissamarbete.

Den tyska rättegången mot den åtalade ukrainske mannen förväntas ge mer klarhet i vad som faktiskt hände och vem som stod bakom attacken. Sabotaget har varit föremål för omfattande spekulationer och teorier, men detta är första gången någon formellt ställs inför rätta för dådet.

Fallet understryker de spänningar som råder kring energiförsörjning och kritisk infrastruktur i Europa efter Rysslands invasion av Ukraina. Nord Stream-ledningarna har blivit en symbol för det komplexa förhållandet mellan europeisk energisäkerhet och geopolitiska konflikter. Även om ledningarna inte längre är i drift, har sabotaget skapat långsiktiga frågor om skyddet av kritisk infrastruktur i internationella vatten och om ansvarsutkrävande för sådana attacker.