Ungersk säkerhetsexpert: Så försöker Ryssland säkra Orbáns valseger

I parlamentsvalet i Ungern den 12 april avgörs inte bara landets politiska framtid utan också en del av Europas säkerhetspolitiska kurs. Valet har beskrivits som årets viktigaste i Europa och kommer att visa om högernationalisten Viktor Orbán, som systematiskt försvagat demokratin i landet under sina 16 år vid makten, får fortsätta som premiärminister.

Skulle oppositionspartiet Tisza under ledning av Péter Magyar vinna valet, förlorar Ryssland sin mest lojala bundsförvant inom både EU och Nato. Detta skulle innebära en betydande geopolitisk förändring i regionen.

András Rácz, ungersk statsvetare vid German Council on Foreign Relations med specialisering på rysk utrikes- och säkerhetspolitik, beskriver situationen tydligt:

”Orbáns regering har länge varit den bästa tillgången som Ryssland haft inom EU och Nato. Det har funnits regeringar som ibland sympatiserat med vissa delar av Rysslands agenda, som Robert Fico i Slovakien. Men ingen av dem har så undergivet tjänat Rysslands intressen som den ungerska regeringen.”

Ungern har spelat en central roll för Ryssland under kriget i Ukraina, förklarar Rácz. Det centraleuropeiska landet har konsekvent blockerat nya EU-sanktioner och stödpaket med vapenhjälp till Ukraina. Från Moskvas perspektiv är det därför avgörande att Orbán förblir vid makten.

Péter Magyar har av taktiska skäl varit återhållsam med kritik mot Orbáns proryska politik. Många ungrare har nämligen accepterat regeringens argument att stöd till Ukraina skulle kunna dra in Ungern i kriget. Men enligt Rácz skulle en oppositionsledd regering föra en betydligt mer proeuropeisk politik, där Ungern åter blir en pålitlig västallierad, samtidigt som relationen till Ryssland blir pragmatisk snarare än undergiven.

Rysslands aktiva stöd till Orbán i valkampanjen har varit omfattande. Ryska underrättelsetjänster har i samarbete med ungerska statliga medier spridit desinformation för att misskreditera oppositionen. Detta är ingen ny företeelse – Ryssland har stött Fidesz under minst de två senaste valen, både genom förmånliga energipriser och informationsoperationer.

”Det första tecknet på direkt inblandning i den pågående valkampanjen såg vi i början av hösten 2025. Då utfärdade Rysslands utrikes underrättelsetjänst SVR en kommuniké där de sa att det i princip skulle ligga i Rysslands intresse att Orbán stannar vid makten. Senare kom det ett SVR-meddelande till som stämplade oppositionsledaren Magyar som ett slags korrumperad ukrainsk agent,” förklarar Rácz.

Hackergrupper med kopplingar till den ryska militära underrättelsetjänsten GRU har varit aktiva i Ungerns digitala miljö, där de producerat AI-genererat innehåll och skapat falska webbsidor för att sprida negativ information om Magyar.

Ett särskilt oroande exempel på samarbetet mellan länderna inträffade i februari, när två ukrainska krigsfångar av ungersk etnicitet frisläpptes av Ryssland. De hämtades från Moskva med ungerska regeringsplanet av utrikesminister Peter Szijjártó, utan att Ukraina konsulterades – ett brott mot Genèvekonventionen. En av soldaterna har sedan använts i Orbáns kampanj för att svartmåla Ukraina.

”En diplomat från den ryska ambassaden i Budapest har haft regelbunden kontakt med ungerska statliga medier och försett dem med tips om vad och hur man ska skriva. Så det finns en direkt samordning mellan den ryska ambassaden och den ungerska propagandaapparaten,” säger Rácz.

Det mest anmärkningsvärda är kanske hur Orbáns hållning gentemot Ryssland förändrades radikalt. Från att ha varit en lovande liberal politiker som förde Ungern in i Nato och EU, till att bli en av Putins närmaste allierade i Europa.

Rácz pekar ut exakt när denna förändring skedde: november 2009. Då, strax innan han förväntades vinna valet 2010, blev Orbán inbjuden till Ryssland för att delta i regeringspartiet Enade Rysslands kongress där han hade ett enskilt möte med Putin i Sankt Petersburg.

”Ingen vet vad som hände där, men Orbán kom hem med en radikalt förändrad inställning till Ryssland. Sedan dess har han inte fällt en enda kritisk kommentar om Putin på 17 år, inte en enda,” konstaterar Rácz.

Med opinionsundersökningar som visar ett försprång för oppositionsledaren Magyar, står nu Ryssland inför risken att förlora en avgörande allierad inom EU och Nato. Parlamentsvalet den 12 april kan därmed bli en vändpunkt inte bara för Ungern utan för hela den europeiska säkerhetspolitiska arkitekturen.