Spänningarna mellan USA och Iran har eskalerat kraftigt under de senaste dagarna med omfattande militära attacker från båda sidor. Under natten mot torsdagen aktiverades luftförsvaret i Teheran, och invånare i den iranska huvudstaden rapporterar att de väcktes av explosioner klockan tre på morgonen lokal tid.

Enligt iranska statliga medier har attackerna inte begränsats till huvudstaden. Flygplatsen i Semnan, som ligger norr om Teheran, utsattes för anfall strax efter midnatt. Vid trediden på morgonen rapporterades ytterligare attacker mot mål utanför Khondab i norra Iran. Den omfattningen på attackerna visar på en bred och koordinerad militär operation som har drabbat flera strategiskt viktiga platser i landet.

Eskalering efter dagar av ömsesidiga attacker

Utvecklingen kommer efter att USA vid lunchtid på onsdagen genomförde en våg av attacker mot flera mål runt om i Iran, inklusive anläggningar i huvudstaden Teheran. Dessa anfall var en del av en snabbt eskelerande konflikt där länderna har beskjutit varandra fyra dagar i rad, vilket har skapat en farlig spiral av våld i regionen.

Vid 21-tiden svensk tid på onsdagen bekräftade USA:s regionala militärkommando Centcom via sociala medier att en andra omgång attacker hade genomförts mot Iran. Enligt militärkommandot riktades dessa anfall mot kritisk militär infrastruktur, bland annat luftförsvarssystem, robotanläggningar och drönaranläggningar. Centcom motiverade attackerna med att de iranska militära resurserna har använts för att hota internationell sjöfart i området.

”Anfallen riktas mot iranska militära förmågor som har använts för att hota fartyg som fritt passerar genom Hormuzsundet”, uppgav Centcom i sitt uttalande. Hormuzsundet är en av världens mest strategiskt viktiga vattenvägar, genom vilken en betydande del av den globala oljetransporten passerar. Varje störning i området kan få omfattande konsekvenser för världsekonomin och energimarknaderna.

Irans motattacker i Kuwait och Jordanien

Iran har inte låtit USA:s onsdagsanfall stå obesvarade. Som svar har landet riktat attacker mot mål i Kuwait och Jordanien, två länder som har nära band med USA och där amerikanska militära styrkor är stationerade. Huruvida anfallen i Kuwait orsakade någon faktisk skada förblir oklart. Den kuwaitiska armén har bekräftat att anfall har ägt rum men hävdar att man framgångsrikt har lyckats skjuta ner ”de fientliga attackerna”.

I Jordanien har situationen varit mer konkret. Enligt den iranska armén, rapporterat av nyhetsbyrån AFP, har Iran slagit till mot kommunikationssystem och bränsleanläggningar som tillhör amerikanska styrkor. Dessa typer av mål är särskilt känsliga eftersom de är avgörande för den amerikanska militära närvaron i regionen.

Motstridiga signaler om förhandlingar

Mitt i den militära eskalationen har motstridiga signaler kommit från både Washington och Teheran angående möjliga förhandlingar. USA:s president Donald Trump uttalade sig på ett försvarsmöte på onsdagskvällen och påstod att Iran vill förhandla om en lösning.

”De gillar inte det vi gör och vill komma överens. Vi får se om vi vill förhandla eller bara avsluta jobbet”, sade Trump enligt Reuters. Detta uttalande tyder på att den amerikanska administrationen ser militärt tryck som ett sätt att tvinga Iran till förhandlingsbordet.

Från iransk sida kom dock helt andra besked. Esmaeil Baghaei, talesperson för det iranska utrikesdepartementet, avvisade bestämt tanken på förhandlingar. Iran är enligt honom inte redo att samtala under de nuvarande omständigheterna, vilket skapar en mycket osäker situation för regionens fortsatta utveckling.

Civila offer och humanitära konsekvenser

Den militära konflikten har fått svåra konsekvenser för den civila befolkningen i Iran. Enligt iranska myndigheter har minst 30 civila personer dödats under de senaste dagarna av stridigheter, och ytterligare 260 personer har skadats. Dessa siffror understryker den humanitära krisen som utvecklas parallellt med den militära konfrontationen.

Situationen mellan USA och Iran förblir ytterst spänd och oförutsägbar, med risk för ytterligare eskalering som kan dra in fler regionala aktörer och destabilisera hela Mellanöstern ytterligare.