Uppgifter: Irans revolutionsgarde bakom hemliga drönarattacker mot grannländer

Iranska revolutionsgardet har enligt uppgifter bildat nya, hemliga celler i Irak som genomfört en rad drönarattacker mot mål i regionen under våren. Detta markerar en betydande förändring i hur Iran utövar militärt inflytande i Mellanöstern, enligt källor som Reuters har pratat med.

Mellan den 20 april och 17 maj i år genomförde de nya grupperna minst sju drönarattacker riktade mot mål i Kuwait, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten, uppger irakiska källor för nyhetsbyrån. Bland de angripna målen återfinns Kuwaits Ali Al Salem Air Base, där amerikanska militära styrkor är stationerade, samt en militär terminal vid Kuwaits internationella flygplats. Reuters har dock inte kunnat oberoende bekräfta uppgifterna.

De nya cellerna skiljer sig markant från de traditionella milisgrupper som Iran tidigare arbetat genom. Varje cell består av ungefär tio irakiska shiamuslimska soldater, varav vissa har kopplingar till den så kallade Islamiska motståndsrörelsen i Irak. Det som gör strukturen unik är att dessa grupper rapporterar direkt till Irans Islamiska revolutionsgarde, IRGC, och opererar utanför de etablerade milisernas kommandokedja.

Denna omorganisation representerar en strategisk anpassning från Irans sida. Enligt analytiker är förändringen ett försök att upprätthålla militärt inflytande i regionen trots att de traditionella allierade milisgrupperna har försvagats och att landets resurser är hårt ansträngda. Iran har länge använt sig av ställföreträdande grupper för att projicera makt i Mellanöstern, men den ekonomiska pressen på landet har tvingat fram nya metoder.

Den pensionerade irakiske armégeneralen Jasim al-Bahadli ger sin analys av situationen till Reuters. Han menar att de nyare grupperna verkar vara mindre till storleken, mer ideologiskt inriktade och under betydligt strängare kontroll från Teheran. Enligt al-Bahadli speglar denna utveckling Irans behov av att vara mer resurseffektivt i en tid av ekonomisk press.

Uppgifterna om de hemliga cellerna kommer i en känslig tidpunkt. Bara dagar innan rapporterna offentliggjordes undertecknade USA:s och Irans presidenter ett tillfälligt avtal som syftar till att avsluta kriget och inleda förhandlingar. Diskussionerna ska bland annat omfatta Irans kontroversiella kärnenergiprogram, som länge varit en källa till spänningar mellan Iran och västvärlden.

Det är dock viktigt att notera att det tillfälliga avtalet inte berör Irans stöd till väpnade grupper i regionen. Detta betyder att Teherans militära aktiviteter genom ställföreträdare fortsätter att vara en öppen fråga, trots diplomatiska framsteg på andra områden.

Regionen har sedan länge präglats av komplexen maktbalans där Iran och dess regionala rivaler, främst Saudiarabien och Förenade Arabemiraten, konkurrerar om inflytande. Irak har blivit en central arena för denna rivalitet, särskilt efter USA:s invasion 2003 och den efterföljande instabiliteten i landet.

Den nya strukturen med mindre, mer kontrollerade celler kan också ses som ett sätt för Iran att minska risken för att hela nätverket av allierade grupper ska drabbas om en cell avslöjas eller oskadliggörs. Genom att hålla cellerna små och separerade från varandra skapas ett mer resilient system som är svårare att bekämpa.

För länderna i regionen innebär denna utveckling nya säkerhetsutmaningar. Kuwait, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten har alla investerat kraftigt i luftförsvarssystem de senaste åren, just på grund av det ökade hotet från drönare och missiler. Attackerna mot militära mål visar att dessa hot är reella och fortsätter att utvecklas.

De amerikanska styrkorna som är stationerade i regionen, inte minst på Ali Al Salem Air Base i Kuwait, blir också påverkade av denna utveckling. USA har tusentals soldater stationerade i området, och attackerna understryker de säkerhetsrisker som dessa trupper utsätts för i en region som fortsatt är instabil och konfliktfylld.