I Iran fortsätter protesterna trots hårt förtryck
Nödrop från läkare på iranska sjukhus har lyckats nå omvärlden trots regimens omfattande försök att blockera internet. Under lördagsnatten fortsatte de massiva protesterna som svept över landet, och enligt flera vittnesuppgifter har regimen bemött demonstranterna med skarpa skott, tårgas och elvapen.
Dödssiffran är svår att fastställa med säkerhet, men enligt den USA-baserade människorättsorganisationen HRANA har minst 78 dödsfall bland demonstranter kunnat bekräftas. Många bedömare menar dock att det verkliga antalet döda kan vara betydligt högre, sannolikt flera hundra.
Den iranska regimen under högsta ledaren Ali Khamenei har intensifierat sitt våld mot demonstranterna under de senaste dagarna. Khamenei höll under fredagen ett tal där han försvarade säkerhetsstyrkornas agerande, vilket av många analytiker tolkades som ett klartecken för ytterligare våldsamma insatser.
Situationen har nu nått en kritisk punkt där internationella aktörer börjar överväga mer direkta åtgärder. USA:s president Donald Trump har vid upprepade tillfällen varnat den iranska regimen med uttalanden som ”om ni skjuter så skjuter vi”. Under natten mot söndagen framkom uppgifter som tyder på att USA förbereder ett militärt anfall mot Iran.
Den republikanske senatorn Lindsey Graham, som står nära presidenten, publicerade ett inlägg på sociala medier där han vände sig till det iranska folket med budskapet att ”er långa mardröm snart är över… hjälp är på väg”. Inlägget delades senare av president Trump själv, vilket ytterligare förstärkte spekulationerna om en förestående amerikansk insats.
Enligt källor till New York Times har Trump under de senaste dagarna presenterats med förslag på konkreta mål för en attack mot Teheran. Dessa mål inkluderar både militära och icke-militära anläggningar. Enligt tidningens källor överväger presidenten på allvar att ge order om ett anfall.
Spänningarna i regionen har eskalerat ytterligare då Israel rapporteras ha höjt sin beredskap efter samtal mellan landets ledning och USA:s utrikesminister Marco Rubio. Under samtalet ska parterna ha diskuterat ett möjligt amerikanskt anfall mot Iran. Exakt vad den höjda beredskapen innebär har inte specificerats, och Israel har hittills inte signalerat någon vilja att självt agera militärt mot Iran.
Irans ledning har inte förblivit tyst inför dessa hot. Tidigt på söndagsmorgonen kom ett svar från talmannen i det iranska parlamentet, som varnade för att ”varje attack kommer att leda till att Teheran anfaller Israel och regionala amerikanska militärbaser, som legitima mål”.
Denna utveckling utspelar sig mot bakgrund av ett Iran som under flera år lidit av en allt sämre ekonomi, delvis på grund av internationella sanktioner. Missnöjet bland befolkningen har vuxit stadigt, särskilt bland yngre iranier som efterfrågar större personliga friheter och bättre ekonomiska möjligheter.
De nuvarande protesterna är de mest omfattande sedan den så kallade Gröna rörelsen 2009, då hundratusentals iranier protesterade mot vad de ansåg vara ett riggat presidentval. Även då slog regimen brutalt ner protesterna, men dagens demonstrationer är mer utbredda geografiskt och omfattar fler samhällsgrupper.
Internationella observatörer uttrycker oro för att situationen kan utvecklas till en fullskalig regional konflikt om USA genomför ett militärt angrepp. En sådan eskalering skulle kunna få allvarliga konsekvenser för hela Mellanöstern, särskilt om Iran gör verklighet av sina hot att attackera amerikanska militärbaser och Israel.
Medan världen håller andan inför en möjlig militär konfrontation, fortsätter de iranska demonstranterna sin kamp på gatorna, trots de stora riskerna. Sociala medier fylls av videor som visar både demonstrationer och säkerhetsstyrkornas våldsamma insatser, trots regimens försök att begränsa kommunikationen.
