Uppgifter: USA har genomfört nya attacker mot Iran

USA har på söndagen genomfört nya militära attacker mot Iran – de första på över en månad. Enligt uppgifter till nyhetssajten Axios var målet iranska avfyrningsramper på ön Larak i Hormuzsundet. Iran har omedelbart svarat med att utlova hämnd, men några detaljer om attackerna har ännu inte bekräftats av officiella källor.

Larak ligger i en av världens mest strategiskt känsliga farleder. Hormuzsundet förbinder Persiska viken med Omanbukten och utgör en livlina för globala energitransporter. Enligt uppskattningar passerar omkring en femtedel av världens råoljeförsörjning genom sundet. Där passerar också stora mängder flytande naturgas, främst från Qatar, världens största exportör av LNG. För bolag som Saudi Aramco, världens största oljebolag, och Qatars statsägda QatarEnergy är farleden en avgörande flaskhals. Det finns inga alternativa exportvägar i närheten.

Larak ligger nära Irans viktigaste hamnstad Bandar Abbas och är en av flera öar som Iran utnyttjar för militär verksamhet i sundet. Attackerna mot avfyrningsramperna tyder på att USA vill slå ut Irans förmåga att hota sjöfarten. Från ön kan Iran enligt bedömare avfyra robotar mot fartyg på väg genom farleden. Att just ramperna valdes som mål kan vara ett sätt att begränsa insatsen och samtidigt skicka en tydlig varning till Teheran.

De senaste månaderna har spänningarna i regionen eskalerat. USA och Israel har genomfört upprepade militära aktioner mot iranska mål, medan Iran svarat med robot- och drönarattacker. Parallellt har Iranstödda huthirörelsen i Jemen angripit handelsfartyg i Röda havet, vilket tvingat rederier att ta långa omvägar runt Afrika. Det har drivit upp fraktkostnader, försäkringspremier och utsläpp, och gör att varje ny händelse i Hormuzsundet får omedelbara effekter på råvarumarknaderna.

De nya attackerna väcker därför oro bland oljehandlare och transportbolag. En konflikt i Hormuzsundet brukar slå direkt mot oljepriset. I tidigare kriser har både Brentoljan och den amerikanska WTI-oljan stigit kraftigt på bara några timmar. Högre energipriser spiller i sin tur över på gruv- och industrisektorn, där bränsle och transporter utgör en betydande del av kostnaderna. Basmetaller som koppar och zink är särskilt känsliga, eftersom smältverk är mycket energikrävande. En allvarlig eskalering skulle också kunna få metallpriser att röra sig, inte minst guld, som brukar öka i värde när oron på marknaderna tilltar.

Iran har hittills inte specificerat hur hämnden ska gå till. Tidigare attacker mot iranska mål har följts av robot- och drönaranfall mot israeliska och amerikanska intressen. Iran har också vid flera tillfällen stoppat och beslagtagit tankers i sundet, vilket visar att landet är berett att använda sjömilitära medel. En risk är att konflikten sprider sig till andra delar av Mellanöstern, eller att Iran försöker blockera eller begränsa sjöfarten genom Hormuzsundet. Det skulle få omfattande konsekvenser för världsekonomin, eftersom Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Kuwait och Irak är beroende av farleden för sina oljeleveranser. Sundet är som smalast bara cirka 30 kilometer brett, vilket gör det tekniskt möjligt att störa trafiken med robotar, minor eller beslag av fartyg.

Diplomatiska ansträngningar har hittills inte lyckats trappa ner läget. Relationen mellan Washington och Teheran har varit spänd sedan USA 2018 lämnade kärnavtalet, och en rad incidenter i Hormuzsundet har avlöst varandra. Frågan om Irans kärnprogram, landets stöd till regionala grupper och USA:s militära närvaro i Persiska viken gör att spänningarna snabbt kan blossa upp igen.

För närvarande fortsätter olje- och gasflödena genom sundet, men marknadernas reaktion visar hur sårbar försörjningen är. En långvarig konflikt skulle inte bara drabba Mellanöstern utan också Europa och Asien, som är starkt importberoende. Samtidigt har båda sidor tidigare visat att de är medvetna om riskerna med att stänga farleden. Ett sådant steg skulle vara en dramatisk eskalering, men redan nu räcker oron för att pressa upp priserna och skapa nya utmaningar för global handel och industri.