USA och Iran utbyter nya attacker – mitt i vapenvilan

Spänningarna mellan USA och Iran eskalerade ytterligare under onsdagen när amerikanska styrkor sköt ner fyra iranska attackdrönare över Hormuzsundet. Enligt amerikanska källor till internationella nyhetsbyråer som Reuters och Associated Press uppgav militären att dröarna utgjorde ett direkt hot mot handelsfartyg i det strategiskt viktiga sundet.

Den amerikanska centralkommandot genomförde även en attack mot en militäranläggning i den iranska hamnstaden Bandar Abbas. Syftet var att förhindra en femte drönare från att lyfta, enligt anonyma källor med insyn i operationen. Detta markerar den andra amerikanska militära aktionen mot Iran inom loppet av en vecka, vilket understryker den bräckliga säkerhetssituationen i regionen.

I måndags genomförde USA omfattande anfall mot mål i södra Iran, däribland robotavfyrningsplatser och fartyg som enligt amerikanska uppgifter var inblandade i minläggning. De senaste attackerna representerar en betydande upptrappning av fientligheterna, trots att båda länderna formellt säger sig vilja upprätthålla den vapenvila som råder.

En amerikansk källa har förklarat för flera internationella medier att onsdagens militära insats var avsedd att faktiskt bevara vapenvilan snarare än att bryta den. Enligt källan var åtgärderna proportionerliga, rent defensiva och nödvändiga för att upprätthålla det skörа fredstillstånd som råder mellan de två länderna.

Det iranska revolutionsgardet svarade dock snabbt på attacken. Tidigt på torsdagsmorgonen meddelade gardet att man hade svarat med att rikta in sig på en amerikansk luftbas, som beskrevs som utgångspunkten för attacken mot Bandar Abbas. Enligt iranska uppgifter genomfördes detta svar omkring klockan 04.50 lokal tid, men exakt vilken typ av attack det rörde sig om har inte specificerats.

Grannlandet Kuwait, som är en nära allierad till USA, bekräftade att man under natten hade svarat på robot- och drönaranfall i området. Detta indikerar att den militära aktiviteten i regionen var omfattande och berörde flera länder.

Hormuzsundet är en av världens mest kritiska sjöfartsleder, genom vilket ungefär en femtedel av världens oljetransporter passerar. Varje incident i området har därför betydande konsekvenser för den globala energimarknaden och världsekonomin. Säkerhetssituationen i sundet påverkar direkt oljepriserna och handelsflödena mellan Mellanöstern och resten av världen.

Parallellt med de militära händelserna pågår fredsförhandlingar mellan USA och Iran. President Donald Trump kommenterade förhandlingarna strax innan nyheten om den amerikanska attacken blev offentlig. Han beskrev Irans förhandlingsstrategi som att landet ”förhandlar på tomgång”, men uttryckte samtidigt optimism om att ett avtal kan nås.

Trump betonade att den iranska regimen är angelägen om att komma fram till en överenskommelse, men konstaterade att länderna ännu inte nått dit. Han tillade att USA antingen kommer att uppnå ett tillfredsställande avtal eller ”helt enkelt avsluta jobbet”, vilket kan tolkas som ett hot om ytterligare militära aktioner.

USA:s krav i förhandlingarna inkluderar att Hormuzsundet ska hållas öppet för internationell sjöfart och att Iran måste avstå från att utveckla kärnvapen. Trump har tidigare hotat med att återuppta fullskaliga bombningar av Iran om dessa krav inte uppfylls.

Iransk statstelevision rapporterade under onsdagen om detaljer i ett första ramverk för ett avtal. Enligt dessa uppgifter skulle överenskommelsen innefatta öppnandet av Hormuzsundet och ett tillbakadragande av amerikanska soldater från regionen. Irans biträdande utrikesminister bekräftade samtidigt landets ståndpunkt att frågan om höganrikat uran inte ska ingå i de pågående förhandlingarna, enligt den iranska nyhetsbyrån Fars.

Vita huset avvisade dock snabbt de iranska uppgifterna och kallade dem för en ”fullständig fabrikation”. På plattformen X skrev Vita husets Rapid Response-konto att ingen borde tro på vad iranska statliga medier rapporterar om avtalets innehåll.

Iran har fördömt även måndagens amerikanska attacker som ett ”allvarligt brott mot vapenvilan” och varnat att ingen fientlig handling kommer att lämnas obesvarad. Situationen förblir därmed mycket spänd, trots att båda parter säger sig vara intresserade av en fredlig lösning på konflikten.