Ungerska regeringen bad förra veckan landets industrier att minska sin elförbrukning efter att rekordlåga vattennivåer i Donau hotade verksamheten vid landets enda kärnkraftverk. Paks kärnkraftverk, beläget söder om Budapest, riskerar att tvingas stänga ned på grund av vattenbristen. Situationen är den senaste i en rad händelser där extremväder sätter känslig energiinfrastruktur under press i Europa.

Grannlandet Rumänien har tvingats vidta än mer drastiska åtgärder för att säkerställa fortsatt drift av sin kärnkraftsanläggning. I måndags sprängdes en del av en kanal i syfte att omdirigera vatten och på så sätt undvika att kärnkraftverket Cernavoda måste stängas. Insatsen visar hur allvarlig situationen har blivit i flera europeiska länder som är beroende av kärnkraft för sin elproduktion.

Även Polen har drabbats av liknande problem. Två kärnkraftverk i landet har tvingats dra ner på sin produktionskapacitet på grund av låga vattennivåer i floden Wisla, enligt den spanska nyhetsbyrån EFE. Vattennivåerna i flera av Europas stora floder har sjunkit till kritiska nivåer efter en period av torka och höga temperaturer.

Frankrike, som är särskilt beroende av kärnkraft för sin elproduktion, har drabbats hårt av sommarens värmeböljor. Det statliga elbolaget EDF tvingades under helgen stänga flera reaktorer på grund av torka i två floder. Företaget har upprepade gånger under sommaren fått hantera avbrott i produktionen till följd av extremvärmen.

Särskilt utsatt är kärnkraftverket Golfech i sydvästra Frankrike, som flera gånger tvingats till driftavbrott eftersom temperaturen i floden Garonne varit för hög. Sedan 2006 finns en förordning som förbjuder kärnkraftverk att släppa ut kylvatten i floder när vattentemperaturen överstiger 28 grader. Regeln syftar till att skydda den känsliga vattenmiljön. I juli stängdes en reaktor i Golfech i över två veckor, vilket är det längsta produktionsavbrottet som någonsin registrerats vid anläggningen.

Enligt Cour des Comptes, den franska motsvarigheten till Riksrevisionen, kan dessa typer av driftavbrott komma att tre- eller fyrdubblas fram till 2050 som en följd av de allt mer återkommande värmeböljorna. Prognosen har väckt oro inom den franska energisektorn och ökat trycket på att hitta lösningar för framtiden.

Christophe Demazière, professor i kärnreaktorfysik vid Chalmers och expert på reaktorsäkerhet, konstaterar att befintliga kärnkraftverk inte är anpassade till den här typen av extremvärme. När reaktorerna byggdes på 1970- och 1980-talet räknade ingen med att temperaturerna skulle nå så höga nivåer under sommarmånaderna, förklarar han.

Frankrike producerar närmare 70 procent av sin elektricitet med kärnkraft och är en av Europas största exportörer av el. Kraftverken är strategiskt placerade längs floder eller vid havet eftersom de är beroende av stora mängder kylvatten för att fungera. Men när temperaturerna nu stiger och vattennivåerna sjunker måste energibolagen hitta alternativa lösningar.

Demazière menar att det finns tekniska lösningar som inte kräver vatten, men dessa kräver betydande investeringar. När nya kraftverk byggs kan dessa däremot anpassas efter de högre temperaturer som klimatförändringarna förväntas medföra. I USA, världens största producent av kärnkraft, godkände myndigheterna i våras bygget av en kärnkraftsreaktor som kyls med natrium i stället för vatten. Den nya teknologin kan bli en modell för framtida anläggningar.

Trots sommarens återkommande reaktorstopp har situationen ännu inte lett till någon elbrist i Frankrike. Landet har fortsatt att kunna exportera el till bland annat Tyskland. Demazière förklarar att behovet av el är lägre under sommaren, vilket innebär att minskningen av elproduktionen ändå har medfört att man producerar mer än vad som behövs för den inhemska konsumtionen.

Händelserna i Ungern, Rumänien, Polen och Frankrike visar hur känslig den europeiska energiinfrastrukturen är för extremväder och klimatförändringar. Frågan om hur kärnkraftsindustrin ska anpassa sig till ett varmare klimat blir allt mer akut, och behovet av investeringar i ny teknik och modernisering av befintliga anläggningar ökar.