Politisk turbulens och omfattande protester har satt den bolivianske presidenten Rodrigo Paz under stark press sedan han tillträdde i november förra året. Trots att kongressen nyligen antagit en lag som skulle göra det lättare för mittenhögerpresidenten att utlysa undantagstillstånd och sätta in militär för att slå ned demonstrationerna, har han hittills valt att inte tillgripa de hårdaste metoderna. I stället har han öppet erkänt att han misslyckats med att ena landet.

Under de senaste veckorna har Paz träffat flera demonstranter och säger att deras budskap är tydligt. De vill inte bara protestera utan också vara en del av lösningarna på landets problem. Denna inställning har fått presidenten att ompröva sin strategi i en allt mer komplex politisk situation.

Ursprunget till den nuvarande krisen kan spåras tillbaka till för ungefär en månad sedan, när president Paz presenterade en kontroversiell jordreform. Förslaget syftade till att göra det enklare för stora företag att köpa upp mark från småbrukare. Även om presidenten lovade att alla försäljningar skulle vara frivilliga, möttes initiativet med djup misstro från småbrukarnas organisationer.

Reaktionen från landsbygdens befolkning lät inte vänta på sig. Småbrukare och deras organisationer blockerade landets viktigaste motorvägar, vilket snabbt förlamade transportnätet. Situationen blev så allvarlig att president Paz till slut tvingades skrota hela jordreformen. Men detta beslut skulle visa sig vara långt ifrån slutet på protesterna.

När jordreformsfrågan lades åt sidan uppstod nya spänningar. Transportarbetare började demonstrera mot vad de uppfattar som en kraftig försämring av bensinkvaliteten. Problemet uppstod efter att den nya regeringen avskaffade bränslesubventionerna, ett beslut som fått direkta konsekvenser för både transportbranschen och den bredare ekonomin.

Vägblockaderna har fått allvarliga följdverkningar, särskilt i huvudstaden La Paz. På grund av de omfattande blockaderna har till och med sjukhus i staden drabbats av matbrist, vilket skapar en humanitär dimension till den politiska krisen.

President Paz har pekat ut den vänsterorienterade tidigare presidenten Evo Morales som en central aktör bakom oroligheterna. Paz hävdar att Morales medvetet eldar på missnöjet bland befolkningen för att avleda uppmärksamheten från sina egna juridiska problem. För tre veckor sedan utfärdades en arresteringsorder mot Morales, där han anklagas för att ha tagit med en minderårig flicka på resor utomlands och gjort henne gravid. Morales har bemött anklagelserna genom att hävda att han hade föräldrarnas godkännande.

Den anklagelsen har ytterligare komplicerat den redan spända politiska situationen i Bolivia, där gamla motsättningar mellan vänster och höger åter blossat upp. Morales, som själv var president under många år, behåller fortfarande starkt inflytande över vissa delar av befolkningen.

I ett försök att dämpa de omfattande protesterna har president Paz vidtagit flera åtgärder. Han har genomfört en ombildning av regeringen och gått med på att halvera både sin egen och sina ministrar löner. Dessutom har han gett grönt ljus för att inrätta ett råd som ska förhandla med de samhällsgrupper som känner sig åsidosatta av regeringens politik.

Frågan är dock om dessa åtgärder kommer att vara tillräckliga för att återställa lugnet i landet. Enligt David Mamani, ledare för bondeorganisationen Federación de Campesinos de La Paz Tupak Katari, har folket fattat ett tydligt beslut. Han menar att Paz måste avgå på grund av vad han kallar presidentens lögner, svek och närmande till den bolivianska oligarkin. Först då kan det bli fred i landet, annars riskerar konflikten att förvärras ytterligare, enligt Mamani i uttalanden till tidningen El País.

Den pågående krisen i Bolivia visar på de djupa sociala och ekonomiska klyftorna som fortsätter att prägla landet. Med både jordreformsfrågor, bränslepriser och gamla politiska rivaliteter i fokus står landet inför en osäker framtid där mycket beror på om president Paz kan återvinna förtroendet hos de protestgrupper som nu blockerar landets vägar och lamslår stora delar av samhället.