Xi anlände till Vita huset med pandadiplomati

Natten till torsdag landade Kinas president Xi Jinping i Washington för ett statsbesök. Han togs emot direkt på plats av USA:s president Donald Trump – en gest som enligt BBC var den första av sitt slag sedan 1962. Det personliga mottagandet underströk den ton som båda länderna ville sätta inför samtalen: vänskaplig, diplomatisk och ambitiös.

Trump välkomnade Xi och hans hustru Peng Liyuan och sade att han har en ”stark vänskap” med sin gäst. I sitt hälsningstal betonade han den ömsesidiga respekten mellan de två ledarna och påminde om historiska samarbeten, inte minst under andra världskriget.

– Besluten vi tar i dessa frågor i dag kan skapa fred och framgångar i årtionden framåt. President Xi och jag ska fortsätta att arbeta tillsammans för att skapa en bättre framtid för båda våra länder, sade Trump.

Xi svarade i samma anda och sade att Kina och USA kanske inte kan lösa alla problem i världen, men att många av världens problem skulle vara svåra att lösa utan deras samarbete. Han lyfte särskilt fram artificiell intelligens som en fråga där supermakterna har ett extra stort ansvar.

– Vi har både kapaciteten och ansvaret att utveckla och sköta AI och försäkra att utvecklingen av AI alltid står under mänsklig kontroll och tjänar människans bästa, sade Xi.

Att AI hamnar i centrum är knappast förvånande. USA och Kina är världens två ledande nationer på området, men konkurrensen är hård. USA har infört exportrestriktioner på avancerade halvledare för att hålla den senaste tekniken utanför Kinas räckhåll, medan kinesiska företag utvecklat egna AI-modeller som utmanat västliga aktörer. Kina har i sin tur begränsat exporten av kritiska råvaror som gallium, germanium och sällsynta jordartsmetaller – material som är avgörande för elektronikindustrin och försvarssektorn.

Underliggande spänningar kring teknik och råvaror har gjort att besöket följs noggrant även av marknader och investerare. Många söker tecken på att handelskonflikten mellan världens två största ekonomier kan lätta, eller åtminstone inte förvärras ytterligare.

Efter den korta pressträffen var programmet traditionsenligt. Trump och Xi skulle byta gåvor, bevittna en militäruppvisning och genomföra två samtal: ett där bara presidenterna deltar och ett där ministrar och rådgivare är med. Därefter väntade en bankett där bland annat havsabborre serverades. Statsbesöket fortsatte under fredagen.

Xi passade också på att avslöja den kinesiska presenten till USA. Det handlar om två pandor, Ping Ping och Fu Shuang, som inom kort anländer till en djurpark i Atlanta. Han kallade dem ”vänskapens sändebud”. Enligt tidigare besked ska de stanna i Atlanta i tio år.

Pandautlåning har länge varit en del av kinesisk diplomati. Att skicka pandor till andra länder ses som en symbolisk gest av god vilja, och när Kina väljer att skicka nya djur uppmärksammas det ofta som ett tecken på relationens tillstånd. USA har tagit emot kinesiska pandor sedan 1970-talet, och Atlanta har under flera år varit en av de platser i landet där pandor funnits. Genom att skicka två nya djur under statsbesöket markerar Kina att man vill hålla dörren till Washington öppen.

Samtidigt ligger flera svåra frågor under ytan. Handelsrelationen är ansträngd efter år av tullar och teknikkonflikter, och USA har länge försökt begränsa Kinas teknologiska framsteg genom olika exportkontroller. Kina har å sin sida investerat stort i både AI och egen halvledarproduktion för att minska beroendet av västlig teknik.

Om samtalen leder till konkreta resultat återstår att se. Symboliken var dock tydlig: efter en period av spänningar vill båda parter gärna framstå som samarbetspartners som kan hantera världens mest komplexa frågor.