Antik mur hittad Paris – kan lösa gåtan om stadens ursprung

En omkring 20 meter lång mur av sten och trä har hittats vid en arkeologisk utgrävning under Hôtel-Dieu, sjukhuset intill Notre-Dame på Île de la Cité i Paris. Muren låg på fyra meters djup och har efter analys bedömts tillhöra den yttre befästningen av Lutetia, den antika föregångaren till Paris. Fyndet beskrivs som en möjlig nyckel till en av de äldsta gåtorna i den franska huvudstadens historia.

Under lång tid har forskarna varit oeniga om var den gallisk-keltiska folkstammen parisierna egentligen bodde. Den dominerande teorin har placerat deras bosättning på just Île de la Cité, men tidigare utgrävningar på ön har inte gett några säkra spår av vare sig befästningar eller fast bebyggelse. Det har därför funnits en konkurrerande tes som i stället pekar mot Nanterre, en förort väster om Paris. Den nya muren kan nu bli det bevis som avgör frågan.

Enligt arkeologerna stämmer murens konstruktion väl överens med vad man kan förvänta sig av en yttre befästning från mitten av 200-talet före Kristus fram till den romerska eran. Fyndet är särskilt viktigt eftersom det för första gången skapar en direkt, konkret koppling mellan det nutida Paris, den antika staden Lutetia och den galliska stad som Julius Caesar beskrev i sina skrifter från fälttågen i Gallien.

Caesar är också den som ger den äldsta skriftliga beskrivningen av Lutetia. I sina kommentarer om galliska kriget berättar han om en ö i en krök av floden Seine, förbunden med broar och bebodd av parisierna. Muren som nu har grävts fram uppvisar dessutom spår av eld, vilket passar med Caesars skildring av hur parisierna själva satte eld på sin stad inför ett avgörande slag mot romarna. Staden intogs år 52 före Kristus av romarna under Julius Caesar och fick namnet Lutetia Parisiorum.

Upptäckten har väckt stor uppmärksamhet i Frankrike, inte minst i Paris. Borgmästaren Emmanuel Grégoire besökte utgrävningen och beskrev känslan som svindlande. Han sade till Le Monde att det handlar om att upptäcka platsen där Paris sannolikt har sitt ursprung.

Även det franska kulturdepartementet har kommenterat fyndet. I ett pressmeddelande, som citerats av tv-kanalen TF1, skriver man att upptäckten ”äntligen skulle kunna ge svar på en av de äldsta frågorna i Paris historia”. Departementet framhåller att det för första gången på ett direkt sätt skulle etablera en koppling mellan dagens Paris, antikens Lutetia och den galliska stad med samma namn som Caesar beskriver.

Utgrävningen under Hôtel-Dieu är också ett exempel på en växande trend inom europeisk stadsarkeologi. Bygg- och renoveringsprojekt i historiska stadskärnor följs allt oftare av arkeologiska undersökningar, och i Paris har flera sådana arbeten under senare år gett oväntade fynd. För forskarna innebär det både möjligheter och utmaningar, eftersom tidspressen på en byggarbetsplats sällan går ihop med arkeologins långsamma arbetsmetoder.

Själva ön Île de la Cité är central i Paris historia och betraktas som stadens vagga, även om de arkeologiska bevisen hittills varit få. Hôtel-Dieu, vars namn betyder ”Guds hus”, är ett av Paris äldsta sjukhus och ligger i omedelbar närhet till katedralen Notre-Dame. Att muren påträffades just där är av stor betydelse, eftersom ön är ett av de mest känsliga och svårtillgängliga områdena för arkeologer. Medeltida och moderna byggnader ligger tätt, och möjligheterna att nå de äldsta lagren är begränsade. Därför har varje ledig yta under pågående byggnadsarbeten visat sig vara värdefull för forskningen.

Fyndet kan få betydelse för synen på stadens tidigaste historia. Om muren verkligen tillhört den yttre befästningen av Lutetia, innebär det att parisierna hade en fast och försvarad bosättning på ön redan före den romerska erövringen. Det skulle i så fall bekräfta den äldre teorin och förskjuta bilden av Nanterre som en möjlig huvudort.

Forskarna betonar att analyserna fortfarande pågår och att flera frågor återstår att besvara. Muren behöver undersökas vidare, och ytterligare dateringar krävs för att säkerställa sambandet. Men redan nu pekar mycket på att utgrävningen under Hôtel-Dieu kan bli en av de viktigaste i Paris på länge.

För historieskrivningen är insatsen hög. Paris är en av Europas mest omskrivna städer, men dess förromerska ursprung har länge varit höljt i dunkel. Att veta exakt var parisierna bodde och hur deras stad såg ut skulle ge en fastare grund för att förstå både stadens utveckling och mötet med den romerska kulturen. Den 20 meter långa muren, med sina tydliga spår av eld och förstörelse, är inte bara en lämning från en svunnen tid. Den är en möjlig pusselbit i berättelsen om hur ett av världens mest kända stadscentrum växte fram.