13-åringarna som blev börsvinnare – utveckling för olika generationer

En ny genomgång från jämförelsesajten Zmarta visar hur olika generationer har påverkats av börsens upp- och nedgångar under sina ungdomsår. Studien, som följer utvecklingen av en fiktiv investering på 10 000 kronor placerad vid 13 års ålder och uttagen vid 29 år, blottlägger stora skillnader i avkastning beroende på när man är född.

Generation X, födda mellan 1965 och 1980, framstår som den stora vinnaren. Den genomsnittliga avkastningen för perioden 1985–2001 uppgick till imponerande 1 700 procent. De ursprungliga 10 000 kronorna växte till nästan 182 000 kronor under denna period.

Ännu mer slående är resultatet för den tidiga delen av generation X, de födda mellan 1965 och 1972. För denna grupp, vars pengar var placerade mellan 1981 och 1997, blev uppgången hela 2 820 procent i genomsnitt. Den ursprungliga investeringen förvandlades till nästan 292 000 kronor.

En central förklaring till dessa exceptionella resultat är it-yran som dominerade börserna under 1990-talet. Tron på att internet skulle revolutionera ekonomin var stark, och företag med digitala ambitioner såg sina aktiekurser skjuta i höjden. Det svenska telekombolaget Ericsson är ett tydligt exempel på hur kraftiga kursuppgångarna var under denna period.

Men den senare delen av generation X, födda 1973–1980, fick uppleva kontrasten när it-bubblan sprack. It-kraschen 2001 blev en brutal väckarklocka. Stockholmsbörsen rasade med nästan 70 procent, och många investerare såg sina vinster dunsta. För denna grupp blev den genomsnittliga uppgången mer blygsamma 477 procent – fortfarande en solid avkastning, men långt ifrån de tidigare årskullarna.

Krigsgenerationen, födda mellan 1901 och 1927, har den svagaste utvecklingen i genomgången. Deras ungdomsår sammanföll med den stora börskraschen i USA 1929, en finansiell katastrof som spred vågor över hela världen. I Sverige kulminerade krisen i den så kallade Kreugerkraschen 1932, när finansmannen Ivar Kreugers imperium kollapsade efter hans självmord. Dessa händelser präglade en hel generation och lämnade djupa spår på aktiemarknaden.

Millennials, födda mellan 1981 och 1996, har fått uppleva inte en utan två stora börskrascher under sina formativa år. De som hade pengar placerade mellan 2001 och 2017 drabbades först av it-kraschen och senare av finanskrisen 2007–2008. Trots dessa bakslag har de ursprungliga 10 000 kronorna ändå vuxit till 32 019 kronor, vilket visar på marknadens långsiktiga återhämtningsförmåga.

Ola Söderlind, hushållsekonom på Zmarta, betonar vikten av timing när det gäller börsplaceringar. Han förklarar att valet av beräkningsperioden bygger på forskningsteorier som visar att personer som upplever börslyft i yngre år tenderar att bli större aktieoptimister än andra.

”Det är de formativa åren när man är mycket mer öppen för påverkan. Det gäller för musik, ekonomi och en rad andra ämnesområden”, säger Söderlind.

Han understryker att genomgången tydligt visar hur avgörande timing kan vara för investeringsresultat. ”Tajming kan vara lika avgörande som storleken på sparandet”, konstaterar han.

För att minimera riskerna med dålig timing rekommenderar Söderlind regelbundet sparande på börsen över längre perioder. Han råder investerare att placera pengarna i avgiftsfria indexfonder och låta den så kallade ränta-på-ränta-effekten arbeta över tid.

Zmarta har även tittat på kryptovalutor i sin genomgång. För den hypotetiska person som föddes 1997 och fick bitcoin 2011 hade de ursprungliga 10 000 kronorna växt till närmare 4 miljarder kronor. Men Söderlind varnar för den höga risknivån.

”Har man växt upp med att kryptovalutor stigit explosionsartat är det lätt att förstå lockelsen. Men det är en riskfylld investering där väldigt många har förlorat pengar på senare år och bränt sig rejält”, säger han.

Beräkningarna bygger på Affärsvärldens generalindex inklusive utdelningar, kompletterat med data från Daniel Waldenströms ”Final Stock Data” och Investing.com. Genomgången belyser hur historiska händelser och ekonomiska cykler formar olika generationers syn på sparande och investeringar, samt hur viktigt det är att ha ett långsiktigt perspektiv på aktiemarknaden.