Den manuella växellådan är på väg att bli ett minne blott i svensk bilpark. Utvecklingen går snabbt – för bara tio år sedan hade fyra av tio nya bilar som såldes i Sverige manuell växellåda. Under första halvåret 2025 hade andelen rasat till endast två procent.

Nybilsköpare som i dag vill växla själv har få alternativ att välja mellan. Antingen måste man nöja sig med budgetmodeller från tillverkare som Dacia, Volkswagen och Kia, eller satsa på nischade sportbilar från exklusiva märken som Porsche och BMW. Mellan dessa extremer är i princip samtliga bilar som säljs automatväxlade. Välkända tillverkare som Volvo och Mercedes har sedan flera år helt fasat ut manuella alternativ från sina personbilsmodeller.

Den överlägset viktigaste förklaringen till förändringen är elektrifieringen av fordonsbranschen. Varken rena elbilar eller hybrider har manuella växellådor, och dessa fordon står nu för en dominerande del av nybilsförsäljningen. Hittills i år har två av tre nyregistrerade personbilar i Sverige varit laddbara, och trenden förväntas fortsätta accelerera under kommande år.

Jessica Alenius, verkställande direktör för branschorganisationen Mobility Sweden, ser utvecklingen som oundviklig. Hon konstaterar att bilar med manuella växellådor successivt kommer att försvinna i takt med att elektrifieringen tar över bilmarknaden.

På begagnatmarknaden finns det fortfarande ett betydande utbud av manuella bilar, men även här sker en snabb förändring. Sommaren 2024 inträffade ett historiskt skifte när antalet automatväxlade bilar totalt sett för första gången blev fler än de manuella på svenska vägar, enligt statistiktjänsten Car.info.

Daniel Odsberg, försäljningschef på bilmarknadsplatsen Kvdbil, bekräftar trenden. Under första halvåret 2025 hade 70 procent av bilarna som såldes via deras plattform automatlåda. De bilar som fortfarande säljs med manuell låda är oftast av äldre modell.

Några tydliga prisskillnader mellan jämförbara bilar med manuell respektive automatväxlad låda går inte att se på dagens begagnatmarknad. Odsberg förklarar att det snarare är faktorer som miltal, ålder och servicehistorik som styr prissättningen. Bränslesnåla småbilar med manuell låda är fortfarande attraktiva, men detta beror främst på det billiga ägandeskapet snarare än växellådstypen.

På längre sikt förväntar sig Odsberg att utbud och efterfrågan kommer att matchas naturligt. Det innebär att både antalet manuella bilar och köpargruppen som efterfrågar dem kommer att fortsätta minska.

Förändringen märks tydligt även bland nya bilförare. Andelen som tar körkort med villkor automat har vuxit stadigt under senaste åren. År 2013 var det endast fyra procent som valde automatkörkort. Under första halvåret 2025 var fördelningen i princip jämn mellan automat och manuell.

Det finns dock stora regionala skillnader över landet. I Stockholms län väljer numera nästan två av tre förare att ta automatkörkort, medan det i Jämtland är mindre än en tredjedel som gör samma val.

Emma Delgado Diaz, regionchef för förarprov på Trafikverket, tror att skillnaderna hänger ihop med elektrifieringstakten i olika delar av landet. Storstäderna har varit snabbare med att skaffa elbilar, och om familjen inte har en manuell bil att övningsköra med hemma blir det naturligt att välja automatkörkort.

En annan faktor är att många upplever det som enklare att köra automat. Men detta kan bli en fallgrop vid uppkörningen. Statistiken visar att 51 procent av körproven för manuellt körkort godkänns på riksnivå, medan motsvarande siffra för automatkörkort ligger strax under 40 procent.

Delgado Diaz påpekar att växlingen bara är en liten del av bilkörningen. Det handlar mycket mer om trafiksäkerhet och förmågan att läsa av risker i trafiken. Hon menar att det är möjligt att elever som väljer automat underskattar vad som faktiskt krävs av en förare.

Jonas Perland, körskollärare på Jarla trafikskola med mer än 15 års erfarenhet, har en liknande teori om varför fler som kör upp för automatkörkort misslyckas. Utbildningen för automatkörkort är 10-15 procent kortare än för manuellt körkort, och många elever vill att processen ska gå så snabbt som möjligt med så få lektioner som möjligt.

Perland betonar att det handlar om att tappar fokus från målet att faktiskt lära sig de färdigheter som krävs för att köra säkert. Oavsett om man väljer manuellt eller automatkörkort är grundprincipen densamma – man behöver få många kilometer bakom ratten och träna på grunderna ordentligt.

25-årige Max Törnblom Johnsson är en av trafikskolans elever som övningskör för manuellt körkort. Hans val har delvis skämtsamma skäl – yngre brodern hann ta körkort före honom men valde automat, så för att ändå kunna säga sig vara ett steg före valde Max det manuella alternativet.

Men valet har också praktiska förklaringar. Flickvännen har redan manuellt körkort, och om de ska skaffa en gemensam bil skulle valmöjligheterna vara begränsade om Max bara kunde köra automat. Med manuellt körkort öppnas hela bilmarknaden upp.

Enligt det nya EU-körkortsdirektivet, som ska träda i kraft i alla medlemsländer från hösten 2029, finns en möjlighet att slippa automatvillkoret genom att gå en särskild utbildning på ett fordon med manuell växellåda. Det är dock i nuläget oklart om Sverige kommer att välja att införa en sådan ordning.