EU-kommissionen presenterade på fredagen ett förslag som kan få omfattande konsekvenser för svensk stålindustri och landets klimatomställning. Efter månader av interna spänningar och meningsskiljaktigheter inom unionen vill kommissionen under ledning av ordförande Ursula von der Leyen lätta på trycket i unionens viktigaste klimatpolitiska verktyg – systemet för handel med utsläppsrätter, ETS.

Förslaget innebär i praktiken att den fossila industrin får längre tid på sig att ställa om sin verksamhet och att kostnaden för att släppa ut koldioxid ökar i en långsammare takt än vad som tidigare planerats. Detta kan slå hårt mot de omfattande gröna stålsatsningarna i norra Sverige, där företag som Stegra och SSAB investerat miljarder kronor baserat på nuvarande spelregler.

Utsläppshandelssystemet fungerar genom att utsläppstunga företag inom sektorer som stål- och cementindustrin måste köpa utsläppsrätter för varje ton koldioxid de släpper ut. EU minskar systematiskt antalet tillgängliga utsläppsrätter enligt en fastställd kurva varje år, vilket successivt höjer priset på fossila utsläpp och skapar ekonomiska incitament för grönare produktion.

Denna mekanism har varit grundläggande för affärsplanerna bakom Stegras och SSAB:s nya stålverk i Boden och Luleå. Eftersom vätgasbaserat stål är betydligt dyrare att producera än traditionellt kolstål, bygger företagens kalkyler på att den fossila produktionen blir allt dyrare över tid, vilket skulle göra den gröna produktionen konkurrenskraftig.

Men nu vill EU-kommissionen bromsa denna utveckling. Enligt tidigare fastställda regler skulle antalet utsläppsrätter minska med 4,4 procent om året. Efter uppgifter om att takten kunde sänkas till 3,4 procent landade kommissionen i ett kompromissförslag: 3,7 procent från 2031 och endast 1,7 procent från 2036.

Dessutom föreslås att stålindustrins fria utsläppsrätter ska fasas ut först 2038, i stället för som tidigare planerat 2034. Det innebär att fossila stålproducenter får fyra extra år med lägre kostnader, vilket kraftigt urholkar konkurrensfördelen för grönt stål.

Statsminister Ulf Kristersson är tydligt kritisk till förslaget. ”Fredagens förslag från EU-kommissionen om ändringar om ETS är orättvist mot svenska företag som legat i framkant och gjort nödvändiga satsningar i omställningen”, skriver han till DN. Kristersson understryker att systemet är ”unionens kraftigaste verktyg för att minska utsläppen, och en konkurrensfördel för Sverige och svenska jobb”.

Sverige har tillsammans med Finland och flera andra länder arbetat för att behålla EU:s höga klimatambitioner. Så sent som i måndags skickade Kristersson ett skarpt brev tillsammans med Finlands statsminister Petteri Orpo till von der Leyen för att uttrycka sitt missnöje.

Bakom urvattningen av reglerna står tio av EU:s största ekonomier, däribland Polen, Italien, Tjeckien och Österrike. Dessa länder menar att nuvarande regler skadar industrin och pekar på att den geopolitiska osäkerheten ökar. De argumenterar att höga energipriser kombinerat med dyra utsläppsrätter riskerar nedläggningar och utflyttning av industrier, vilket skulle gynna konkurrenter från resten av världen.

SSAB meddelar att företaget för närvarande analyserar förslaget. Stegras presschef Karin Hallstan vill inte konkret kommentera hur förslaget påverkar affärsplanen, men skriver i en mejlkommentar att Stegra tagit höjd för ett spann i den framtida prisutvecklingen. ”Lägre ambitioner är olyckligt, särskilt för klimatet, men Stegra skulle ändå ha god lönsamhet”, uppger hon.

I april räddade Wallenbergsfären det då krisande Stegra med mångmiljardbelopp genom Wallenberg Investments. Dess vice ordförande Jacob Wallenberg varnade redan i juni för konsekvenserna om ETS ändras i Ekots lördagsintervju.

Åsa Westlund, klimat- och miljöpolitisk talesperson för Socialdemokraterna, är kritisk till EU-kommissionen. ”Investeringarna i norr har drivits av ett högt pris att släppa ut koldioxid. Det är allvarligt för dem och alla andra svenska bolag som ligger i framkant i klimatarbetet”, säger hon. Samtidigt riktar hon kritik mot regeringen som hon menar borde ha initierat ministermöten och lobbat hårdare.

Isabella Lövin, EU-parlamentariker för Miljöpartiet, delar kritiken: ”Man ändrar spelreglerna under spelets gång. Det är dåligt för företag som ligger i framkant. EU:s klimatambitioner riskerar att minska i ett läge där de måste höjas.”

Utsläppshandelssystemet är kanske det tyngsta verktyget i EU:s klimatpolitik när utsläppen ska minskas med 90 procent till 2040. I sitt brev till von der Leyen pekade Kristersson på att alternativet är att kraftigt minska utsläppen inom transport, byggnader, jordbruk eller inom skog- och markanvändning, vilket innebär ”signifikanta politiska och ekonomiska utmaningar”.

”Fredagens förslag riskerar att lägga ett orimligt stort ansvar på den svenska skogen”, skriver statsministern till DN.

Fredagens besked är ett lagförslag från EU-kommissionen. Redan på måndag inleds förhandlingar med medlemsländerna och Europaparlamentet som väntas pågå upp mot ett år innan en slutlig överenskommelse kan nås.