Långtidsarbetslösheten ökar i Sverige – äldre särskilt drabbade

Antalet långtidsarbetslösa i Sverige ökade markant under förra året enligt nya siffror från Statistiska centralbyrån (SCB). Totalt ökade antalet med 19 000 personer till 171 000, vilket motsvarar cirka 36 procent av alla arbetslösa i landet.

SCB definierar långtidsarbetslösa som personer mellan 15-74 år som har varit utan arbete i mer än 27 veckor. Arbetsförmedlingen (AF) använder å andra sidan en annan definition och räknar personer som varit utan jobb i 12 månader eller mer. Enligt denna beräkningsmodell uppgick antalet långtidsarbetslösa till 151 570 personer förra året, en ökning med 1,3 procent jämfört med föregående år.

Arbetsförmedlingen har identifierat fyra särskilt utsatta grupper bland de långtidsarbetslösa: personer födda utanför Europa, personer utan gymnasieutbildning, personer mellan 55-66 år samt personer med funktionsnedsättningar som påverkar arbetsförmågan.

”Utomeuropeiskt födda är fortfarande den största gruppen. Sedan ska man komma ihåg att en individ kan ingå i flera av grupperna samtidigt, vilket kan göra situationen ännu svårare,” säger Marcus Löwing, arbetsmarknadsanalytiker vid Arbetsförmedlingen.

Ett oroande mönster som framträder i statistiken är den växande andelen äldre långtidsarbetslösa. Gruppen mellan 55-66 år har ökat betydligt de senaste åren. Andelen långtidsarbetslösa i denna åldersgrupp är ungefär tre gånger högre än motsvarande andel bland yngre arbetssökande i åldern 18-24 år.

En nyligen publicerad rapport från Arbetsförmedlingen visar att äldre personer generellt har en stabil position på arbetsmarknaden och sällan blir arbetslösa. Men när de väl förlorar sitt arbete har de betydligt svårare att hitta en ny anställning. Forskning visar att sannolikheten att kontaktas av potentiella arbetsgivare börjar minska redan vid 40 års ålder och fortsätter sedan att sjunka med stigande ålder.

”Det kan bero på olika faktorer som vi beskriver i vår rapport. Det kan handla om att man saknar en utbildning som motsvarar arbetsmarknadens aktuella behov. Vi ser en kontinuerlig strukturomvandling som ständigt förändrar kompetenskraven generellt. Det kan även handla om åldersdiskriminering på arbetsmarknaden,” förklarar Löwing.

Att yngre personer inte drabbas av lika långa perioder av arbetslöshet beror enligt Löwing på flera faktorer. Yngre befinner sig ofta i en etableringsfas på arbetsmarknaden och växlar mellan arbetslöshet, tillfälliga anställningar och studier på ett annat sätt än äldre. Dessutom har unga ofta större möjlighet att vara flexibla, både geografiskt och yrkesmässigt.

”Även bland yngre finns naturligtvis personer som saknar gymnasieutbildning och därmed löper större risk att fastna i långtidsarbetslöshet. Men på gruppnivå ser vi att långtidsarbetslösheten drabbar äldre betydligt hårdare,” säger Marcus Löwing.

Ett intressant fenomen är att även antalet långtidsarbetslösa bland unga med eftergymnasial utbildning har ökat. Detta ses som en konsekvens av den generella arbetslöshetsökningen under lågkonjunkturen. När arbetsmarknaden förbättras förväntas dock denna grupp minska i takt med att efterfrågan på arbetskraft ökar.

”Vår bedömning är att främst personer med relevant utbildning och efterfrågad kompetens, särskilt de med tidigare arbetslivserfarenhet, kommer att gynnas när arbetsmarknaden återhämtar sig och efterfrågan på arbetskraft ökar,” avslutar Löwing.

Totalt ökade arbetslösheten i Sverige för tredje året i rad under förra året. Antalet arbetslösa ökade med 30 000 personer till cirka 510 000, vilket motsvarar en arbetslöshet på 8,8 procent – en ökning med 0,4 procentenheter jämfört med året innan.