Arvet kommer när det behövs som minst

Den största förmögenhetsöverföringen i modern tid närmar sig när 40- och 50-talisterna, den rikaste generationen någonsin, börjar gå bort. Men flera undersökningar visar en problematisk tidpunkt för arvtagarna: pengarna kommer ofta för sent för att göra störst nytta.

Enligt statistik är den genomsnittliga arvtagaren i Sverige 55 år gammal, en siffra som dessutom väntas fortsätta stiga. Problemet är att det största ekonomiska behovet för de flesta människor ligger betydligt tidigare i livet – typiskt sett mellan 28 och 34 års ålder. Det är då som livets mest betydelsefulla finansiella beslut fattas, som bostadsköp och barn.

Magnus Hjelmér, vardagsekonom på ICA Banken, ser ett tydligt mönster av frustration hos många arvtagare. Som 55-åring har de flesta redan byggt upp en relativt stabil ekonomi, vilket gör att arvet snarare blir en välkommen bonus än en nödvändighet.

”Det skapar nog frustration hos många som såg ett stort behov av ett tillskott 20–30 år tidigare. Arvet blir för många snarare en bonus än en nödvändighet som kommer vid den tidpunkt när vi egentligen behöver det som minst”, säger Hjelmér.

## Förändrad syn på arv

ICA Banken släppte i maj en omfattande rapport om svenskarnas syn på arv och ekonomi. Undersökningen, som genomförts av Kantar Sifo med cirka 1000 intervjuer, visar på en tydlig förskjutning i attityder. Knappt 51 procent av de tillfrågade uppger att de vill lämna ett arv efter sig, medan 43 procent prioriterar att använda pengarna för att förbättra sin egen livskvalitet.

Hjelmér förklarar att synen på arv har förändrats markant de senaste decennierna. Det starkare sociala skyddsnätet i Sverige och den generellt ökade välståndet gör att arv inte längre är lika avgörande för nästa generations överlevnad som tidigare.

”Samtidigt ska man inte bara sitta och vänta på ett arv, vilket en del gör. Det är otroligt riskabelt att förlita sig på någon annans rikedomar och dennes beslut”, varnar Hjelmér.

## Rekordstor förmögenhetsöverföring

Bakgrunden till att så mycket kapital kommer att byta händer under kommande decennier ligger i den enorma värdeökningen som 40- och 50-talisterna upplevt. Deras bostäder och aktieinnehav har ökat explosionsartat i värde, vilket gör dem till den överlägset rikaste generationen i svensk historia.

I USA förväntas hela 1000 biljoner kronor byta ägare under de kommande 20 åren, enligt en uppskattning från analysfirman Cerulli. Men fenomenet är inte begränsat till de superrika – även medelklassen som föddes på 40- och 50-talet har dragit nytta av extrema värdeökningar på fastigheter och aktier.

En viktig skillnad mellan Sverige och USA är hur utgiftsmönstren utvecklas med åldern. I USA ökar ofta kostnaderna dramatiskt i hög ålder på grund av det privata vårdsystemet. I Sverige ser man istället den motsatta trenden – patientkostnaderna ökar inte på samma sätt tack vare det offentliga vårdsystemet.

## Överskattar sina framtida utgifter

Niklas Laninge, sparpsykolog hos Opti, ser regelbundet hur äldre undskattar sin verkliga ekonomiska situation. Många kunder är oroliga för att pengarna inte ska räcka, trots att de sitter på betydande tillgångar.

”Det är sorgligt att äldre sällan inser hur rika de är och inte använder pengarna tillsammans med sina barn. De överskattar hur mycket pengar de använder när de blir äldre. Det är svårare att konsumera när man är gammal”, konstaterar Laninge.

Han förklarar att många äldre fastnar i ett tankemönster där de utgår från att deras nuvarande kapital ska räcka hela livet, utan att ta hänsyn till fortsatt avkastning. En person med en miljon kronor i aktier glömmer ofta att pengarna fortsätter växa, vilket innebär att kapitalet ofta är intakt vid dödsfallet.

”Arvet är ofta större än arvtagarna ens hade kunnat drömma om, men de säger alltid att de hellre skulle ha spenderat pengarna tillsammans med mamma och pappa än att få en klumpsumma som de egentligen inte behöver när de är 55–60 år gamla”, säger Laninge.

## Förskottsarv och alternativa lösningar

Olika former av ekonomiska överföringar mellan generationer under livstid är redan relativt vanliga i Sverige. Det kan handla om kontantinsats till en bostad, gratis tillgång till föräldrarnas sommarstuga, borgensåtaganden eller andra ekonomiska förmåner. Hur utbrett detta fenomen är saknas det dock tillförlitlig statistik om, enligt nationalekonomen Daniel Waldenström vid Institutet för Näringslivsforskning.

Ett koncept som fått stor uppmärksamhet på senare år är ”Die with zero”, som förespråkar att man ska investera i upplevelser med vänner och närstående istället för att dö med stora summor på banken. Både Laninge och Hjelmér ser positivt på denna filosofi.

”När man är ung har man kanske tiden, men inte pengarna. Och när man blir äldre har man kanske pengarna, men inte hälsan. Därför gillar jag tankesättet eftersom det bygger på att man ska fördela resurser löpande under livet snarare än att försöka spara allt tills man blir gammal”, säger Hjelmér.

Laninge betonar det emotionella värdet av att dela ekonomiska resurser medan alla parter fortfarande kan njuta av dem tillsammans. Att skapa minnen och upplevelser med barnen anser han vara betydligt mer värdefullt än att lämna en stor klumpsumma som kanske inte ens behövs.

Den stundande förmögenhetsöverföringen väcker därmed viktiga frågor om generationsgap, ekonomisk planering och hur vi väljer att prioritera pengar kontra tid och upplevelser genom livet.