Bunden boränta kan sänkas – så kan du agera

I mitten av mars skedde en samfälld höjning av de bundna boräntorna från svenska banker. Swedbanks listränta för tvååriga bundna lån ligger nu på 3,69 procent, medan femåriga lån har en ränta på 4,09 procent. Bankerna motiverade höjningen med stigande marknadsräntor, men nu har trenden vänt och samma räntor har börjat sjunka igen.

Frågan som många bolånetagare ställer sig är om denna nedgång kommer att leda till sänkta räntor från bankerna. Enligt Christina Sahlberg, privatekonom på Skandia, finns det goda utsikter för sänkningar.

”Jag tror absolut det. Kanske redan de kommande veckorna,” säger Sahlberg.

Hon påpekar dock att den pågående konflikten i Mellanöstern skapar osäkerhet på finansmarknaderna. ”Vi har sett att det är otroligt svängigt på marknaden. Så det kan vända fort,” konstaterar hon.

Maria Landeborn, sparekonom på Danske Bank, delar denna bedömning. ”Det är rimligt att vänta sig att de bundna boräntorna kan komma ner lite grann,” menar hon.

Landeborn betonar samtidigt att osäkerheten kring utvecklingen kvarstår. ”Det kommer ju väldigt blandade signaler från USA och Iran. Trump signalerar en sak och Iran en annan,” förklarar hon.

Robert Boije, chefsekonom på SBAB, bekräftar bilden: ”Står sig den här nedgången med lägre tvåårsräntor på marknaden, då kommer ju bolåneräntorna sänkas alla gånger.”

Men han tillägger att situationen är volatil: ”Jag såg på tv alldeles nyss att det var krigsliknande situationer. Och då vet man att om förväntningar grusas på en snabb öppning av Hormuzsundet, så går räntorna upp igen.”

Den främsta anledningen till att marknadsräntorna pekat nedåt de senaste dagarna är att inflationen i april visade sig vara lägre än förväntat när Statistiska centralbyrån presenterade siffrorna i onsdags. De längre räntorna, som två- och femårsräntor, styrs i hög grad av förväntningar på inflationen.

Även räntan på bostadsobligationer – som utgör grunden för bankernas bolåneräntor – har sjunkit. Men under fredagen kom ett bakslag när marknadsräntorna steg något, troligen på grund av förnyad oro kring konflikten mellan USA och Iran.

För den som står inför att ta nya lån eller ska omförhandla befintliga ställs frågan: hur bör man agera i detta läge? Christina Sahlberg avråder från att försöka tajma marknaden när det gäller valet mellan rörlig och bunden ränta.

”Man bör välja det som känns bäst för ens egen ekonomi. Kan man ta lite svängningar har rörligt historiskt varit bättre. Men om man är orolig och vill veta vad man betalar varje månad, kan bundet vara bättre,” säger Sahlberg.

Robert Boije resonerar på liknande sätt: ”Mitt grundråd är alltid att titta bakåt. Man tjänar i snitt över tiden på att välja rörlig ränta. Men det förutsätter att man har goda marginaler i sin ekonomi så man kan klara stora svängningar.”

Han tillägger att det i oroliga tider kan vara värt att betala en viss premie för tryggheten med bundna räntor för den som vill ”sova gott om natten”.

De rörliga boräntorna påverkas mer direkt av Riksbankens styrränta, som i torsdags lämnades oförändrad på 1,75 procent. Denna stabilitet från centralbanken ger en viss trygghet i den mer volatila internationella situationen.

Utvecklingen på räntemarknaden illustrerar hur geopolitiska spänningar och ekonomiska data samverkar och påverkar hushållens kostnader. För den genomsnittlige bolånetagaren handlar det om att balansera risken för räntesvängningar mot möjligheten till lägre kostnader över tid.

Experternas samlade bedömning tyder på att vi kan se sänkta bundna bolåneräntor inom den närmaste tiden, förutsatt att de geopolitiska spänningarna inte eskalerar ytterligare. För hushållen gäller det att ha marginaler i sin ekonomi och ta hänsyn till sin egen risktolerans när beslut om bolån fattas.