Carl Johan von Seth: I Davos ställs spelet om Grönland på sin spets

I den schweiziska alporten Davos råder en svag dagsmeja när en kolonn av svarta SUV:ar rullar mot stadens centrum. Småbarnsfamiljer med slalompjäxor kastar förströdda blickar mot fordonen, ovetande om att de bevittnar upptakten till vad som kan komma att bli ett historiskt möte.

Det som ursprungligen var planerat som ett rutinmässigt World Economic Forum har hastigt förvandlats till en internationell krissession. Donald Trump, USA:s president, lockades till Davos med löften om att konferensens fokus på klimat och jämställdhet skulle tonas ned till förmån för ekonomiska frågor och konsumentpriser – ämnen som ligger presidenten varmt om hjärtat.

Men nu har en helt annan fråga tagit över agendan. USA:s plötsliga anspråk på Grönland har utlöst en diplomatisk kris som fördjupas för varje dag som går. Ett inplanerat möte mellan olika nationers säkerhetsrådgivare fick med kort varsel ändra inriktning för att hantera den uppkomna situationen.

Bakom kulisserna, i korridorer dit pressen saknar tillträde, pågår nu intensiva överläggningar. Årets officiella motto för Världsekonomiskt forum, ”A spirit of dialogue”, sätts på svårt prov när världsledare försöker finna en diplomatisk lösning på konflikten.

Frågan som dominerar samtalen är om det fortfarande finns en möjlighet att bryta den eskalerande konflikten mellan USA och Europa. Davos erbjuder ett strategiskt tillfälle för direkta samtal mellan berörda parter. Förutom Trump kommer flera europeiska tungviktare till konferensen, däribland Tysklands, Frankrikes och Storbritanniens ledare samt representanter från EU-kommissionen.

Enligt uppgifter har möten bokats med samtliga nationer som motsätter sig USA:s anspråk på Grönland. Historien visar att Trump kan ändra kurs efter framgångsrika möten med skickliga motparter. Flera delegater hoppas att ett sådant scenario ska utspela sig här i Davos.

Även om Trump är känd för sin provocerande diplomatiska stil och dramatiska hot, har han denna gång gått längre än någonsin tidigare och höjt insatserna betydligt. Många undrar vilken reträttväg presidenten har lämnat öppen för sig själv i denna konflikt.

I konferensens korridorer hörs delegater skämta om presidentens senaste utspel, där han meddelat Norges regering att han inte längre är intresserad av att kandidera till Nobels fredspris. Men skämten har en underton av allvar och oro.

Trumps hot om tullar och andra ekonomiska påtryckningsmedel har skakat Danmark och dess allierade till grunden. Relationerna mellan USA och Europa har inte varit så ansträngda på decennier. För att lösa situationen krävs inget mindre än ett diplomatiskt mirakel här i den schweiziska dalen.

De ekonomiska konsekvenserna av konflikten börjar redan märkas. Sveriges exportindustri, som är starkt beroende av den internationella frihandeln, befinner sig i ett allvarligt läge efter USA:s tullhot. På de internationella börserna har Trumps uttalanden orsakat betydande fall, och endast vissa sektorer som guld och försvarsindustri har gått mot strömmen.

EU-kommissionen har under tiden börjat förbereda sina motåtgärder. Bryssel har ett antal ekonomiska verktyg till sitt förfogande, vad som i diplomatiska kretsar kallas för ”bazookan” – kraftfulla motåtgärder som kan sättas in om USA verkställer sina hot.

Medan snön sakta smälter i den alpina januarisolen fortsätter de diplomatiska ansträngningarna i Davos. Världens blickar är nu riktade mot denna lilla schweiziska ort, där nästa kapitel i den transatlantiska relationens historia håller på att skrivas. Frågan som alla ställer sig är om dialogen, som årets motto lyfter fram, verkligen kommer att segra över konfrontationen.