Arbetsförmedlingens senaste statistik visar att 350 000 personer var inskrivna som arbetslösa i juli, vilket motsvarar 6,5 procent av arbetskraften. Det är en minskning med drygt 23 000 personer jämfört med samma månad i fjol, men arbetsmarknaden har ännu inte hämtat sig från den utdragna lågkonjunkturen.
– Lågkonjunkturen har varit väldigt seg, och återhämtningen har liksom inte riktigt kommit igång ännu, säger Lars Lindvall, tillförordnad analyschef på Arbetsförmedlingen, till TT.
Månadssiffrorna har under våren och sommaren legat stabilt runt 6,6 procent, med de lägsta noteringarna på 6,4 procent i maj och juni. Trots att arbetslösheten är lägre än för ett år sedan befinner den sig fortfarande på en nivå som präglat stora delar av den senaste konjunkturnedgången.
Samtidigt har svensk ekonomi visat tydligare tecken på återhämtning. Under andra kvartalet ökade BNP med 1,4 procent jämfört med föregående kvartal. Inköpschefsindex, som mäter stämningen i bland annat tillverkningsindustrin, sjönk visserligen i augusti men har legat över det historiska genomsnittet i tretton månader i rad.
Frågan är varför företagen ändå inte agerar mer offensivt när det gäller nyanställningar. Enligt Lars Lindvall handlar det dels om en vanlig eftersläpning – arbetsmarknaden brukar följa efter konjunkturen med viss fördröjning – men också om hushållens fortsatt försiktiga beteende.
– Man sitter och väntar på att konsumtionen ska komma igång igen. Hushållen har hållit tillbaka lite, och det kan hänga ihop med den kostnadschock vi hade tidigare då man kanske tömde sina sparbuffertar. Eller så är det den osäkerhet som vi lever i. Man vet inte vad som ska komma framöver, säger han.
Den bakomliggande oron har präglat svensk ekonomi sedan inflations- och räntechocken under 2022 och 2023. Hushållens konsumtion har varit dämpad, och många företag har valt att avvakta med rekryteringar i väntan på säkrare signaler. Att Riksbanken sedan början av förra året successivt sänkt styrräntan har ännu inte fått fullt genomslag på hushållens köpkraft eller på arbetsmarknaden.
Arbetsförmedlingens prognos är att ekonomin ska ta fart igen under hösten, men att det dröjer innan sysselsättningen följer efter.
– I slutet av 2026 bedömer vi att arbetslösheten ska sjunka igen, säger Lars Lindvall.
På sikt räknar myndigheten med att antalet arbetslösa ska vara tillbaka på samma nivå som före lågkonjunkturen under 2027. Som jämförelse var arbetslösheten som lägst i maj 2023, då den uppgick till 6,1 procent.
En ljuspunkt i statistiken är ungdomsarbetslösheten, som fortsätter att sjunka i snabb takt. I augusti var 7,4 procent av ungdomar i åldern 18–24 år inskrivna som arbetslösa, jämfört med 8,0 procent ett år tidigare.
– Jag skulle säga att den är historiskt låg. Sedan kan det ha att göra med att ungdomskullarnas storlek varierar, säger Lars Lindvall.
Den positiva utvecklingen bland unga kan dock inte tas som intäkt för att hela arbetsmarknaden är på väg att återhämta sig i samma takt. Äldre grupper och personer med svagare förankring på arbetsmarknaden har ofta svårare att ta sig in när konjunkturen är svag, och det är där som de stora utmaningarna kvarstår.
Den svenska arbetsmarknaden befinner sig därmed i ett märkligt läge: makroekonomiska indikatorer pekar uppåt, samtidigt som företagen håller tillbaka. Den fortsatta utvecklingen lär enligt bedömare avgöras av hur snabbt hushållens förtroende återvänder, och om konsumtionen till slut tar fart i linje med Riksbankens och andra prognosmakares förväntningar.
Trots den ljusare bilden för ungdomar och en gradvis återhämtning i BNP är det alltså först mot slutet av 2026 som arbetslösheten väntas vända nedåt på allvar. Dessförinnan lär Arbetsförmedlingens månadssiffror fortsätta röra sig kring den nivå som nu etablerat sig: strax över sex procent av arbetskraften.
