Delade meningar om fritidshus: ”Dyrast är el och reparationer”

Lilian Morne pendlar mellan sitt fritidshus på Värmdö och sin lägenhet på Hornstull i Stockholm. För henne är det gula huset en lugn oas, långt från storstadens tempo. Hon köpte fastigheten 1992 tillsammans med sin make, som sedan dess har gått bort. Då var det främst de direkta busslinjerna som gjorde resan mellan bostäderna enkel och lockade paret till skärgårdsön.

I dag ser kostnadsbilden dock annorlunda ut. Enbart underhållet av huset uppgår nu till minst 30 000 kronor per år, enligt Morne.

– Det är mycket. Det dyraste är elen, och sedan är det alltid reparationer. Det här taket fick jag bygga om för några år sedan eftersom det gamla hade gått sönder, säger hon.

Utöver el och reparationer tillkommer utgifter för trädgårdsskötsel, jord och blommor. Även vattenpriserna har stigit markant sedan 2012, då vattnet blev kommunalt i området. Trots de ökade kostnaderna är en försäljning inte aktuell.

– Det betyder för mycket för mig att sälja, säger Lilian Morne.

Området hon bor i har genomgått tydliga förändringar sedan hon flyttade dit. Allt fler permanentboende har etablerat sig på Värmdö, något som förändrat karaktären på närsamhället.

– Men utvecklingen är ingenting att göra åt, så att säga, säger hon.

Medan Lilian Morne valt att behålla sitt hus har andra gjort den rakt motsatta resan. Simon Hjälmefjord, 38, köpte ett fritidshus under pandemin, då priserna på landsbygdsfastigheter sköt i höjden. Huset låg två och en halv timme från Stockholm, men familjen insåg snabbt att det inte passade deras livsstil.

– Familjen gillade inte bilresor och jag låg och stirrade på en möjlig fuktfläck i taket: Växer den? Jag har ett teknikjobb i Stockholm. Jag vet inget om renovering, säger han.

Efter en tid valde familjen att sälja, med en förlust på 200 000 kronor. Förlusten vägdes dock upp av en vinst på liknande belopp vid försäljningen av deras lägenhet i Stockholm.

– Jag ser det ändå som en bra affär. Vi passade inte för att ha sommarhus. Vi sålde samtidigt vår lägenhet och där gjorde vi 200 000 kronor i vinst. Det gick jämnt upp, säger Simon Hjälmefjord.

Den svenska fritidshusmarknaden har under de senaste åren präglats av kraftiga svängningar. Under pandemiåren steg efterfrågan markant i takt med att distansarbete blev normen och många sökte sig till glesare miljöer. Priserna på attraktiva lägen, framför allt inom två timmars bilresa från storstäderna, nådde rekordnivåer.

Nu har marknaden dock svalnat. Stigande räntor, höga energipriser och ett allmänt kostnadsläge har fått många hushåll att omvärdera sina utgifter. För den som köpte till topppris kan en försäljning i dag innebära ekonomisk förlust, medan de som ägt sina hus under längre tid ofta sitter på betydande värdeökningar.

Samtidigt har regeringen nyligen föreslagit att skatten på försäljning av fritidshus ska sänkas, något som kan komma att öka rörligheten på marknaden. Förslaget innebär att uppskovsbeloppet för fritidshus ska vara detsamma som för permanentbostäder, vilket skulle kunna göra det mer attraktivt att sälja för den som vill flytta vidare.

För Lilian Morne är dock sådana ekonomiska kalkyler av underordnad betydelse. Hennes beslut att behålla huset handlar om något mer än siffror.

– Det är min trygghet, säger hon.