I Boden och Luleå pågår omfattande byggprojekt som ska forma framtidens stålindustri. Stegra och SSAB satsar sammanlagt 125 miljarder kronor på produktion av grönt stål baserat på vätgas, investeringar som väntas skapa tusentals arbetstillfällen i regionen. Men nu hotar en politisk strid inom EU att rubba hela grundkalkylen för dessa massiva satsningar.

Produktionen av vätgasstål är dyrare än traditionell kolvbaserad ståltillverkning. Därför vilar hela affärsmodellen för de svenska stålprojekten på EU:s utsläppshandelssystem, som gradvis ska höja priset på fossila utsläpp. Stålindustrin tvingas betala för varje ton koldioxid de släpper ut, och genom att EU kontinuerligt minskar antalet tillgängliga utsläppsrätter stiger kostnaderna för kolstålsproduktion.

Men enligt uppgifter från Bloomberg överväger EU-kommissionen nu att bromsa denna utveckling. Förslaget innebär att minskningstakten för utsläppsrätter skulle sänkas från 4,4 till 3,4 procent per år. Konsekvensen blir att industrin får släppa ut mer koldioxid, vilket skulle göra fossilt stål billigare än vad som ursprungligen planerats.

Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Handelsbanken, ser allvarligt på utvecklingen. Han konstaterar att om EU skjuter upp stålindustrins omställning är det negativt för Stegra, vars affärsidé i grunden bygger på att det ska bli dyrare att släppa ut koldioxid.

Frågan har skapat en hård politisk konflikt som delar både EU:s medlemsländer och de politiska lägren. Sverige driver en linje för att behålla de strängare klimatkraven, vilket gynnar både Stegra och SSAB. I ett skarpt brev till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, som skickades i måndags, varnar statsminister Ulf Kristersson och Finlands statsminister Petteri Orpo för konsekvenserna.

I brevet skriver de två statsministrarna att europeiska industrier har investerat miljarder utifrån ett etablerat politiskt ramverk. Att undergräva denna grund skulle enligt dem straffa de företag som varit tidigt ute och sända en mycket olycklig och skadlig signal. Även EU-minister Jessica Rosencrantz har pressat på det irländska ordförandeskapet med ett liknande budskap.

Sverige har stöd från flera länder, däribland Finland och Spanien. Även Tyskland och Frankrike lutar åt samma håll, om än mer försiktigt. På motsatt sida står tio av EU:s största ekonomier, bland dem Polen, Italien, Tjeckien och Österrike. Dessa länder menar att nuvarande regler skadar industrin och pekar på ökad geopolitisk osäkerhet, höga energipriser och risk för nedläggningar och utflyttning av industrier. Man lyfter också fram att produktionstekniken för grönt stål fortfarande är omogen.

Konflikten går även rakt genom den europeiska högern. Den konservativa partigruppen EPP, där Moderaterna ingår, driver enligt Reuters linjen att omställningen ska gå långsammare. Men tretton stålbolag som investerat i grön teknik, däribland Stegra, SSAB, finska Outokumpu och tyska Salzgitter, har skrivit en gemensam vädjan om att inte äventyra framtidsinvesteringar och arbetstillfällen.

För Stegra är situationen särskilt känslig. Bolaget bygger upp två stora industriprocesser i Boden från grunden: vätgasbaserad järnsvamp och stålproduktion i ljusbågsugnar. I april räddades det krisande företaget av Wallenbergsfären genom Wallenberg Investments. Samtidigt började själva grundförutsättningen för investeringen att ifrågasättas.

Jacob Wallenberg, vice ordförande i Wallenberg Investments, varnade i juni i Ekots lördagsintervju för konsekvenserna. Han underströk att många företag i norra Europa redan har investerat i teknologier, investeringar som inte går i hamn om utsläppsrättssystemet ändras.

Enligt Christian Kopfer drabbas Stegras investering i järnsvamp direkt. Han menar dock att effekten kan mildras om konkurrenter stoppar sina investeringar. Statliga LKAB har bland annat skjutit sina beslut på framtiden. Även Stegras framtida stålproduktion påverkas negativt – ju mer EU bromsar minskningen av utsläppsrätter, desto sämre blir ekonomin för grönt stål jämfört med koldioxidintensivt stål.

Stegra har avböjt en muntlig intervju men skriver i en kommentar genom presschef Karin Hallstan att lägre ambitioner vore olyckligt, särskilt för klimatet, men att Stegra ändå skulle ha god lönsamhet. Christian Kopfer bedömer att SSAB påverkas i mindre utsträckning, trots sina miljardinvesteringar i Luleå och Oxelösund. SSAB avböjer också en intervju men skriver att förändringar som väsentligt försvagar styrmedlen riskerar att minska investeringstakten.

Stegra grundades 2020 under namnet H2 Green Steel. I Boden byggs nu det första helt nya stålverket i Europa på ett halvt sekel, en storskalig fabrik för stål med lågt koldioxidutsläpp. Företaget har sedan tidigare säkrat drygt 70 miljarder kronor i finansiering, bland annat genom avtal där kunder förbinder sig att köpa företagets stål. Bygget i Norra Svartbyn omfattar ett område motsvarande 450 fotbollsplaner.

På fredag den 17 juli presenterar EU-kommissionen sitt förslag till en översyn av utsläppshandelssystemet. Det är ett lagförslag, inte ett slutligt beslut. Därefter väntar förhandlingar med medlemsländerna och Europaparlamentet under hösten. Kommissionen väntas föreslå att utsläppstaket minskar långsammare efter 2030, att industrin kan få behålla fler gratis utsläppsrätter och att reglerna för systemets reserv av utsläppsrätter ändras.

Syftet är att dämpa kostnaderna för europeisk basindustri, som pressas av höga energi- och kapitalkostnader samt konkurrens från bland annat Kina. Men samtidigt ändrar det i grunden affärsplanerna för de bolag som redan investerat i grön teknik, som generellt är dyrare än fossil produktion. EU har ett ambitiöst mål om att minska utsläppen med 90 procent till 2040, vilket gör balansgången extra känslig.