Fem heta motorfrågor och politiska vägval

Elbilsbidrag skapar debatt medan kilometerskatt blir verklighet i fler länder

Debatten om vem som ska få bidrag för att köpa elbil och hur stort detta bidrag bör vara fortsätter att väcka olika åsikter bland intresseorganisationer. När den tidigare klimatbonusen avskaffades i slutet av 2022 möttes beslutet av stark kritik från såväl miljö- som fordonsorganisationer.

Under 2025 presenterades förslag till en ny elbilspremie, som senare behövde omarbetas efter kritik från EU. Enligt nuvarande regler krävs att sökanden bor i en landsbygdskommun med begränsad kollektivtrafik och har en hushållsinkomst som inte överstiger 80 procent av medelinkomsten.

Branschorganisationen M Sverige har kritiserat den nuvarande modellen och förespråkar ett bredare premiesystem. Organisationen pekar på att betydande befolkningsgrupper exkluderas från möjligheten att få stöd för övergången till eldrivna fordon.

Samtidigt börjar kilometerskatt för elbilar bli verklighet i flera länder. Island har redan infört en sådan skatt, och Storbritannien planerar att följa efter 2028. Bakgrunden är att intäkterna från drivmedelsskatt minskar i takt med att fler övergår till elbilar, samtidigt som vägnätet fortsatt kräver underhåll.

På Island betalar elbilister motsvarande cirka 50 svenska öre per kilometer, medan det brittiska förslaget handlar om drygt 20 öre per kilometer. Även i Norge diskuteras liknande lösningar för att kompensera för minskade skatteintäkter från fossila bränslen.

I Sverige har inga politiska beslut fattats om kilometerskatt, men frågan har utretts. IVL Svenska Miljöinstitutet genomförde en undersökning där experter från forskning, politik och näringsliv deltog. Resultatet visade att de flesta tror att en avståndsbaserad skatt kommer att införas i Sverige inom tio år.

”Den största anledningen till detta är elektrifieringen, eftersom en ökad andel elbilar och laddhybrider kommer att skapa ett bortfall av skatteintäkter från drivmedelsskatter som behöver kompenseras för,” förklarade Cecilia Hult, biträdande projektledare vid IVL, redan 2019.

Vägunderhållet i Sverige har under flera år halkat efter, något som Trafikverket uppmärksammat. Myndigheten menar dock att ökade anslag ska minska den så kallade underhållsskulden över tid. För 2025 har anslagen för vägunderhåll höjts, och den nationella infrastrukturplanen för 2026-2037 innehåller ytterligare satsningar.

Branschorganisationer som Transportföretagen och Svenskt Näringsliv betonar vikten av långsiktiga satsningar på infrastrukturen oavsett politiskt styre. De framhåller att eftersatt vägunderhåll får direkta konsekvenser för både transportnäringen och det svenska näringslivet i stort.

När det gäller bränslepriser har reduktionsplikten – den lagstadgade nivån av förnybara bränslen som måste blandas i bensin och diesel – sänkts under senare år. Tillsammans med sänkt bränsleskatt har detta lett till lägre priser vid pumparna. Frågan är politiskt känslig eftersom den direkt påverkar hushållens ekonomi, samtidigt som den har klimatmässiga implikationer.

Den statliga skrotningspremien på 25 000 kronor, som kunde sökas fram till sista oktober 2025 för den som skrotade en äldre bil med förbränningsmotor och istället köpte en elbil, blev inte den framgång myndigheterna hoppats på. Trots att premien höjdes från 10 000 kronor under våren för att stimulera intresset, användes endast cirka 10 procent av de budgeterade medlen enligt Boverkets statistik.

M Sverige föreslår nu en annan modell: ”Det enda rimliga för att föryngra fordonsparken är en skrotningspremie utan krav på köp av elbil. Det skulle främja både miljön och trafiksäkerheten”, menar organisationen.

Sammantaget visar utvecklingen att Sverige står inför flera utmaningar i omställningen av transportsektorn. Samtidigt som elektrifieringen fortsätter måste frågor kring finansiering av väginfrastruktur, rättvisa stödsystem och långsiktigt hållbara lösningar hanteras – något som kommer att kräva genomtänkta och balanserade beslut under kommande år.