Fick bolån med falska anställningsavtal: ”Systemhotande”

En kvinna utan någon registrerad inkomst i Sverige köpte en villa i Malmös villaområden för 5,5 miljoner kronor. För att finansiera köpet behövde hon låna över fyra miljoner kronor av banken. Som grund för lånet fanns dokument om en högt avlönad tjänst som programmerare i Danmark. Anställningsavtalet var dock falskt. Kvinnan, som tidigare arbetat som städare, var arbetslös och hade inga programmeringskunskaper. Hennes enda utbildning var enstaka kurser i skönhetsbehandling. Själv uppgav hon för polisen att hon levde på sparpengar.

Hon är inte ensam. Under våren och sommaren har ett tjugotal personer åtalats, misstänkta för att ha lurat två svenska banker att bevilja bolån. Rättegångarna inleds i september och pågår under hösten. Gemensamt för köparna är att de nekats bolån hos bankerna innan en okänd man vid namn Thomas eller Tommy plötsligt kontaktat dem. Enligt flera förhör har mannen dykt upp via gemensamma vänner, på ett kafé, en festival eller en kulturförening. En av köparna har sagt att Thomas ”frilansar” åt banker.

Någon sådan person har polisen inte lyckats identifiera. Enligt åklagare Victoria Ingered finns ingen Thomas. De telefonnummer som använts i kontakterna går inte att spåra eller är registrerade på målvakter. I en av utredningarna finns ett meddelande där en anonym avsändare instruerar en köpare att säga att man fått hjälp av en person som påstod sig arbeta på banken. Flera av de misstänkta har uppgett att de fick hjälpen gratis, men ett par har berättat att de betalade mellan 50 000 och 70 000 kronor för tjänsten.

Bland de åtalade finns lagerarbetare, en förskolekock och hotellpersonal. I låneansökningarna presenterades de i stället som ekonomichef, programmerare, it-chef eller arkitekt. Victoria Ingered säger att de flesta av köparna har arbete och en inkomst, men att den inte räcker för att få tillräckligt stora bolån. Hon har försökt hitta gemensamma nämnare bland de åtalade, utan att komma vidare. Flera av dem har varit ovilliga att berätta vad som faktiskt hände.

I Skåne har bedragarna använt sig av falska danska anställningshandlingar. I Västsverige har handlingar med påstådda norska arbetsgivare förekommit. Även personer i Örebro och på andra håll har åtalats. Närheten till Danmark och Norge har sannolikt gjort att ansökningarna i vissa fall gått igenom, eftersom det inte är ovanligt att personer arbetar i grannländerna utan att ha svensk inkomst. Men enligt åklagaren var en del av handlingarna synbart manipulerade. Hon anser att bankerna borde ha gjort mer för att kontrollera uppgifterna.

– Finns det uppgifter om inkomster utomlands så bör bankerna ändå ha ett ansvar att kontrollera dem lite närmare och inte bara godkänna handlingarna, säger Victoria Ingered.

Vissa av de åtalade har arbetat i Sverige under samma period som de enligt pappren ska ha haft högavlönade anställningar utomlands. Åklagaren påpekar att bankerna rimligen borde ha reagerat på hur någon kan arbeta både i Danmark och Sverige samtidigt.

SBAB, en av de drabbade bankerna, har under en sexmånadersperiod gjort mellan 20 och 30 polisanmälningar kopplade till härvan. Banken vill inte ställa upp på intervju med hänvisning till att detaljer inte ska kunna användas av bedragare. I ett mejl skriver Madelene Brahn, chef för bankens avdelning mot finansiell brottslighet, att man ser en ökad professionalisering av ekonomisk brottslighet. Metoder för att begå bedrägerier och tvätta pengar utvecklas, bland annat genom användning av företag och fastighetsinvesteringar. Handelsbanken avböjer att kommentera enskilda ärenden och pågående rättsprocesser.

Trots att bedrägerierna uppdagats har flera av de åtalade kunnat behålla sina bostäder. En kvinna som redan dömts till villkorligt straff och böter på drygt 13 000 kronor har fortfarande kvar huset. Det ligger nu ute till försäljning för två miljoner kronor mer än vad hon betalade. Försvarsadvokater har argumenterat för att bankerna inte lidit någon skada eftersom lånen skötts. Men Högsta domstolen har i en ny dom slagit fast att den risk banken utsatts för genom förfalskningarna är tillräcklig för att det ska bedömas som bedrägeri.

Victoria Ingered beskriver bolånebluffarna som en systemhotande verksamhet. Om banker lånar ut stora belopp till personer som inte kan betala kan det i förlängningen drabba andra kunder genom högre räntor. Hon säger också att nya anmälningar har kommit in nyligen och att verksamheten fortfarande pågår.

Tidigare har en stor bolånehärva utretts av statsåklagare Nils Råby på Ekobrottsmyndigheten. Då betalades lån på 400 miljoner kronor ut, och bedragarna drev verksamheten som ett företag med egen kreditprövning av kunderna. Råby ser en risk att falska bolån används för penningtvätt, där brottspengar betalas tillbaka via lån. Därför är det enligt honom avgörande att bankerna vet var pengarna kommer från.

De åtalade nekar samtliga till brott. Flera hävdar att de inte kände till att falska handlingar lämnats in i deras namn.