Tre månader efter att USA och Israel inledde sina attacker mot Iran har den väntade prischocken på olja ännu inte materialiserat sig på det sätt många befarade. Trots några dramatiska dygn med diplomatiska viskningar om vapenvila följda av både amerikanska och iranska bombningar har oljepriset nu sjunkit under 100 dollar per fat igen.

Detta står i stark kontrast till de allvarligaste scenarierna som målades upp när konflikten började. Vid krigsutbrottet varnade en del analytiker för att en utdragen stängning av Hormuzsundet, den strategiskt viktiga farleden där en stor del av världens oljetransporter passerar, skulle kunna pressa oljepriset över 150 dollar per fat.

Men Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson uttrycker förvåning över en annan aspekt av situationen. Hennes största överraskning är inte att oljepriset håller sig relativt stabilt, utan snarare den svenska reaktionen på krisen.

”Det som har förvånat mig är att det är så få svenska experter, ekonomer och politiker som verkar se vad som egentligen händer nu. Varje dag som den här krisen pågår desto tuffare blir ju konsekvenserna,” säger hon.

## Splittrade bedömningar av ekonomisk påverkan

Konjunkturinstitutets senaste barometeruppdatering visar ett i stort sett normalt stämningsläge i ekonomin. Visserligen är hushållen fortfarande mer pessimistiska än normalt och visar särskild tveksamhet inför större inköp. Men i både industrin och tjänstesektorn syns få tydliga spår av energikrisen, bortsett från signaler om att företagen förväntar sig stigande priser framöver.

Vissa bedömare pekar på att hushållskonsumtionen fortfarande utvecklas positivt. En del ifrågasätter därför om det överhuvudtaget behövs särskilda stödåtgärder från statens sida.

När frågan ställs om Sverige verkligen befinner sig i en kris svarar finansministern: ”Det är en global energikris och Sverige befinner sig i lågkonjunktur. Det påverkar inte svensk ekonomi lika mycket som de som är totalt beroende av olja och gas, men det påverkar oss.”

Efter en serie nedåtjusteringar under våren spår regeringen att den svenska ekonomin ska växa med 2,3 procent i år. Jämfört med det historiska snittet är det fortfarande en acceptabel siffra, men Svantesson understryker att resursutnyttjandet förblir lågt och att osäkerheten kring krigets effekter är hög.

## Erfarenheter från tidigare kriser väger tungt

Finansministern hänvisar till erfarenheten från förra våren, då Trumpadministrationens plötsliga tullkrig mot omvärlden lade krokben för den svenska konjunkturen precis när den börjat återhämta sig. Nya farthinder skulle kunna leda till en liknande tillbakagång.

”Är det någonting som jag har lärt mig de senaste fyra åren så är det att vara beredd på allt,” säger hon.

## Kritik mot breda stödåtgärder

Den extra ändringsbudget som nu presenterats har mött omfattande kritik, och inte bara från oppositionspolitiker i valrörelsen. Huvuddelen av krispaketet går till breda åtgärder som elstöd och sänkta drivmedelsskatter istället för mer riktade insatser till särskilt utsatta hushåll och branscher.

Elisabeth Svantesson avvisar dock beskrivningen att stöden skulle vara trubbiga. ”Man kan definitivt inte säga att det är trubbigt. Det är väldigt precist och gäller alla som har pendelkort och alla som kör bil,” säger hon.

Hon erkänner förståelsen för önskemål om mer riktade stöd till de mest behövande, men förklarar: ”Det skulle ha varit administrativt svårt och dragit ut längre på tiden.”

Krispaketet innehåller flera komponenter. Flygbranschen får 520 miljoner kronor, bland annat för säkerhetskontroller och beredskap för temporär allmän trafikplikt på viktiga inrikesflyg. Till energipriser går 7,7 miljarder för utökad skattesänkning på bensin och diesel fram till slutet av november, samt ytterligare 1 miljard till utökat elstöd för hushållens konsumtion i januari och februari.

Kollektivtrafiken tilldelas 6,5 miljarder kronor för att halvera kostnaderna för månads- och periodkort från 1 juli till årsskiftet. Lantbruket får drygt 1,66 miljarder i stöd riktat mot växtodlingen, samt ytterligare 29 miljoner till yrkesfisket och vattenbruket.

## Internationell kritik och varningar

Internationella valutafonden, IMF, har kritiserat de europeiska regeringarna för att inte ha lärt sig läxan från 2022, då Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina ledde till skenande energipriser.

I Sverige har Finanspolitiska rådet kritiserat elstöden som betalades ut under 2022 och 2023, och varnat för att åtgärderna kan skapa en förväntan om att hushåll och företag ska kompenseras även vid framtida prischocker.

”Jag ser inte att vi skämmer bort svenskarna, utan jag ser att vi gör mycket för att skydda svensk ekonomi för att kunna komma tillbaka starkt,” svarar Svantesson på kritiken.

## Växande statsskuld väcker frågor

Svenska politiker framhåller ofta de starka statsfinanserna som en styrka jämfört med resten av kontinenten. Men den svenska statsskulden ökar och budgetunderskottet växer. I en färsk prognos har Riksgälden skrivit upp lånebehovet både i år och nästa år.

På frågan om hur stor prislappen för stöden får bli svarar finansministern: ”Det handlar inte bara om de här specifika kriserna. Det handlar om att Sverige för första gången på decennier upplever en väldigt utdragen lågkonjunktur.”

För närvarande räknar Riksgälden med att Maastrichtskulden, som omfattar hela den offentliga sektorns skuld och används för internationella jämförelser, kommer att landa på 37 procent av BNP i år, motsvarande 2 530 miljarder kronor. Nästa år förväntas skulden stiga till 39 procent av BNP, motsvarande 2 753 miljarder kronor.

Detta ligger i den övre delen av toleransintervallet för skuldsättningen som riksdagen enats om. Till jämförelse låg snittet inom EU på 87,8 procent i slutet av förra året, vilket sätter Sveriges skuldnivå i perspektiv som relativt låg i europeiskt sammanhang.