Den svenska bärplockningen står inför en förändring när säsongen för bär och svamp nu tar fart i landets skogar. Nya regler för arbetstillstånd har drastiskt minskat antalet utländska bärplockare, vilket kan öppna upp möjligheter för privatpersoner att tjäna skattefria pengar på att plocka bär.

Fredrik Reinholdsson från Olle Svenssons partiaffär i Olofström bekräftar att systemet med utländska arbetsgivare för bärplockare nu har stoppats. Efter ett regeringsbeslut är det inte längre möjligt att få arbetstillstånd specifikt för bärplockning i Sverige. I stället måste bärplockare nu vara anställda av arbetsgivare som är etablerade i landet, och tillstånd kan enbart beviljas under EU:s säsongsdirektiv.

De nya reglerna har fått tydliga konsekvenser. I år väntas mellan 1 000 och 1 200 thailändska bärplockare komma till Sverige, vilket är en betydande minskning jämfört med tidigare år. Under normalår har mellan 3 000 och 4 000 plockare kommit, och under toppåren har siffran legat runt 6 000 personer, förklarar Reinholdsson.

Förändringen kan innebära en nydaning för branschen. Roger Persson, inköpare på bärföretaget Lotta-boden i Los, tror att minskningen av utländsk arbetskraft kommer att göra bärföretagen mer intresserade av att vända sig till privata plockare. Hans företag köper redan upp bär från privatpersoner i lokalområdet, och verksamheten är väletablerad.

Lotta-boden förädlar en del av de inköpta bären själva, men säljer också vidare till större uppköpare i branschen. Dessa kommer varannan dag med stora lastbilar för att hämta de uppköpta bären, berättar Persson. Systemet visar att det finns en fungerande infrastruktur för att ta emot bär från privatpersoner.

Reinholdsson tror att de nya förutsättningarna kan leda till att fler bäruppköpare etablerar sig, och att detta i sin tur kan inspirera fler svenskar att ge sig ut i skogarna för att plocka. Hittills har bärplockningen i Sverige dominerats av personer som rest hit från andra länder specifikt för detta ändamål.

Gun Lidestav från företaget Bär i bygden i Bjurholm är en av dem som aktivt uppmuntrar privatpersoner att börja plocka bär. Hon berättar att de köper upp bär från lokala plockare av alla åldrar. Den yngsta plockaren de haft var bara sex år gammal och hade lyckats plocka fyra kilo bär, naturligtvis med hjälp av sin mamma.

Bär i bygden representerar ett intressant koncept som ursprungligen startade som ett forskningsprojekt. Bakom initiativet stod den statliga forskningsorganisationen RISE, och syftet var att utveckla metoder för att öka lokal produktion av livsmedel. Konceptet har visat sig framgångsrikt och det finns nu förhoppningar om att fler liknande initiativ ska växa fram runtom i landet.

Lidestav ser potential i att olika samhällsaktörer skulle kunna engagera sig i bärplockning. Hon nämner kommuner som arrangerar sommarjobb för ungdomar och idrottsföreningar som vill få in pengar till sina föreningskassor som exempel på grupper som skulle kunna dra nytta av möjligheten. Den stora fördelen är att inkomsterna från bärplockning är skattefria, vilket gör det extra attraktivt.

Samtidigt understryker hon att det krävs initiativ och organisation. Någon måste ta steget att sätta igång och koordinera verksamheten, och det förutsätter att det finns personer som ser värdet i att göra detta.

Situationen på den svenska bärplockningsmarknaden har alltså förändrats påtagligt. De nya reglerna för arbetstillstånd har skapat en lucka i arbetskraften som potentiellt kan fyllas av svenska privatpersoner. Med etablerade uppköpssystem och möjligheten till skattefria inkomster finns förutsättningarna för att fler ska kunna dra nytta av de naturresurser som finns i de svenska skogarna. Frågan är om tillräckligt många kommer att se möjligheten och ta steget ut i skogen med bärkorg och flinka fingrar.