Forskare: Sociala medier eldar på ätstörningar

Fler unga söker vård för ätstörningar samtidigt som hälso- och sjukvårdspersonalen rapporterar om växande utmaningar kopplade till sociala mediers påverkan. Inom vården märks tydligt hur plattformar som Instagram och Tiktok bidrar till orealistiska kroppsideal, jämförelser med andra och ett ökat kroppsmissnöje bland unga patienter.

Ata Ghaderi, professor i klinisk psykologi vid Karolinska Institutet och specialist på behandling av ätstörningar, ser dagligen hur sociala medier försvårar behandlingsarbetet. Han beskriver ett problematiskt mönster där patienter gör sin ätstörning och själva behandlingsprocessen till innehåll på sociala medier, vilket ger mycket uppmärksamhet men samtidigt riskerar att förlänga och fördjupa sjukdomen.

Enligt Ghaderi upplever många svenska kliniker en ökad tillströmning av yngre personer som söker hjälp för ätstörningar. Huruvida detta beror på att antalet fall faktiskt ökar, eller om föräldrar och barn helt enkelt är mer benägna att söka hjälp i dag, är svårt att fastställa med säkerhet. Oavsett orsak pekar han på att de trender som syns inom vården är oroande och tydligt visar på ett behov av utökade resurser för både prevention och behandling.

Vårdpersonalen står ofta maktlös inför de mekanismer som driver och vidmakthåller ätstörningar via sociala medier. Ghaderi konstaterar att föräldrar ofta har svårt att sätta tydliga gränser för sina barns användning av dessa plattformar, och att vården har få verktyg för att motverka den negativa påverkan som sker online.

Ett särskilt oroande fenomen är den så kallade pro-ana-kulturen, en subkultur som hyllar självsvält och den anorektiska kroppen. Termen står för ”för anorexi” och har spridit sig från marginella forum till att i dag även omfatta företag och innehållsskapare som återskapar en ”anorexi-estetik” i sin marknadsföring och sitt innehåll.

Ghaderi menar att både influenser och modeföretag bär ett stort ansvar för att inte trigga ätstörningar hos sina följare och kunder. Med den kunskap som finns tillgänglig i dag borde det vara möjligt för dessa aktörer att reflektera över hur de formulerar sig, vilka bilder och filmer de publicerar, och vad de uppmuntrar unga människor att tänka och göra.

Ett minst lika stort ansvar vilar enligt professorn på de sociala medieplattformarna själva. Han förespråkar införandet av åldersgränser och incitament för mer konstruktivt innehåll. Ekonomiska faktorer kan vara avgörande styrmedel för alla vinstdrivande företag, påpekar han.

I Sverige har frågan nu nått politisk nivå. Under förra veckan presenterade regeringens utredare ett delbetänkande där en 15-årsgräns för sociala medier föreslås som ett sätt att skydda unga användare. Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson från Liberalerna beskriver det som en kamp mot algoritmerna och pekar på allvarliga konsekvenser i form av ökad psykisk ohälsa, kroppsångest, sömnbrist och försämrade skolresultat hos unga.

Sociala medieplattformarna har visserligen infört vissa restriktioner. Lukasz Lindell vid Tiktoks nordiska kommunikationsavdelning uppger att företagets policys förbjuder innehåll som visar eller främjar ätstörningar. Detta inkluderar förbud mot den tidigare populära hashtaggen ”Skinnytok”, en form av nätbaserad ätstörningskultur som fick stor spridning på plattformen.

Trots dessa åtgärder kvarstår kritiken. Unga svenska kvinnor har i olika sammanhang vittnat om att Tiktok triggar och förstärker ätstörningar genom sitt algoritmdrivna innehåll som ofta exponerar användare för material relaterat till extrem viktminskning och orealistiska kroppsideal.

Samtidigt ökar pressen på sociala mediebolagen internationellt. Företagen anklagas för att medvetet göra unga användare beroende av sina plattformar genom psykologiskt manipulativa algoritmer och designval. Under våren dömdes Meta, som äger Instagram, att betala skadestånd i en uppmärksammad amerikansk rättegång, medan Tiktok och Snapchat valde att förlika sig. Dessa juridiska processer kan bana väg för ytterligare stämningar och öka kraven på att plattformarna tar större ansvar för sitt innehåll och sina användares välmående.

DN har sökt Metas kommunikationsavdelning för kommentar men inte fått något svar.

Frågan om hur sociala medier påverkar ungas psykiska hälsa och kroppsbild har blivit en av vår tids mest brännande folkhälsofrågor, där vård, politik och teknikföretag alla måste ta sin del av ansvaret för att skydda unga användare.