Från Legobitar till AI-sagor: Här är skolan där framtiden är obligatorisk

I klassrummet på Techlab i Nyköping sitter eleverna djupt koncentrerade framför sina laptops. De programmerar Legofordon utrustade med motorer, datorer och sensorer. Uppdraget är att designa framtidens kollektivtrafik i en värld där de fossila bränslena har tagit slut. Det här är ingen vanlig tekniklektion – det är en del av kommunens obligatoriska Stem-satsning, där praktisk problemlösning ersätter traditionella stuprör mellan olika skolämnen.

Nyköpings kommunala grundskolor är bland de första i Sverige som har infört obligatorisk Stem-undervisning för alla elever. Stem står för science, technology, engineering och mathematics, alltså naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. Arbetssättet kombinerar dessa ämnen i praktiska projekt där eleverna lär sig genom att bygga och skapa med sina egna händer.

”Vi kör en obligatorisk workshop i varje årskurs, från trean till sexan, och två i åttan”, förklarar Björn Wallberg, som tillsammans med lärarkollegan Peter Löfgren är initiativtagare till satsningen. Båda lärarna betonar att målet inte är att skapa en elitsatsning för teknikintresserade barn, utan att ge alla elever verktyg att förstå och skapa morgondagens teknik.

Bakom initiativet ligger en växande oro över kompetensbristen inom tekniska yrken i Sverige. Enligt regeringens nationella strategi för Stem, som lanserades våren 2025, fortsätter andelen elever som väljer naturvetenskaps- eller teknikprogram på gymnasiet att minska. Från 21,1 procent 2024 sjönk andelen till 20,9 procent 2025, enligt Skolverkets statistik. Regeringens mål är att nå 25 procent.

Dessutom har endast drygt 20 procent av högskoleexaminerade i Sverige Stem-kompetens, vilket ligger under genomsnittet för jämförbara EU-länder. En rapport från Studieförbundet Näringsliv och Samhälle visar att nio av tio företag påverkas negativt av kompetensbristen, särskilt inom naturvetenskap, teknik och ingenjörsvetenskap.

I Nyköping har man valt att gå ett steg längre genom att lägga till ett A för arts, konst, vilket ger satsningen namnet Steam. ”Vi har lagt till A:et för att fånga upp de estetiska och kreativa förmågorna och ämnena med design och bildskapande i vårt samarbete”, förklarar Peter Löfgren. Konkret innebär det att projekten omfattar sju olika ämnen: teknik, slöjd, matte, bild, fysik, SO och svenska.

”Vi blandar förmågor från olika ämnen så att eleverna inte sitter och stuprörsjobbar matte och sedan går de för att stuprörsjobba bild. Utan den där designen kanske hänger ihop med den där matten. Vi tror också mycket på att befästa kunskapen med fingrarna”, säger Björn Wallberg.

I dagens workshop om framtidens kollektivtrafik började eleverna med att göra skisser på sina fordon. Därefter konstruerades enkla modeller i papp innan de slutliga versionerna byggdes i Lego. ”Lego är ett bra material som vi kör från tidig ålder. Det är någonting de känner igen som roligt, men så leder det också fram till en ganska stor nytta”, konstaterar Wallberg.

Ett centralt mål med satsningen är att bibehålla flickors intresse för teknik. ”Det handlar om att öka paletten in mot gymnasiet. Du ska veta vad du har för alternativ. Tjejer slutar i regel intressera sig för teknik ganska tidigt i skolan. Det här ska vara ett sätt att bibehålla intresset”, säger Björn Wallberg.

Modern teknik är genomgående i Techlab. Eleverna blir tidigt bekanta med programmering, 3D-skrivare, VR-glasögon och artificiell intelligens. ”Jag är gammal svensklärare så jag kör AI-sagor med de yngre. Då pratar vi mycket om hur man bygger en saga, med en dramatisk vändpunkt och händelse och så vidare”, förklarar Wallberg. Eleverna kommer demokratiskt fram till huvudperson, plats och dramatisk händelse, varefter AI:n skriver färdigt sagan. ”Och den är konstig, då pratar vi lite om det. Allt för att få in AI i tidig ålder”, säger han.

Flera kommuner i landet har liknande Stem- och Steam-satsningar, men Nyköping utmärker sig genom att göra det obligatoriskt. ”Vi är bland de första som har det obligatoriskt för alla elever”, konstaterar Peter Löfgren.

Till höstterminen expanderar satsningen till högstadiet med Steam-profilerade klasser. Intresset har överträffat alla förväntningar. ”Vi stoppade ansökningarna till profilklasserna vid 115 elever för då hade vi fyllt fyra klasser, vilket är hälften av alla som börjar sjuan på de kommunala skolorna”, berättar Björn Wallberg. Skolledningen hade räknat med att i bästa fall fylla en klass.

Wallberg betonar att profilklasserna inte är till för elever som redan är teknikintresserade eller matematiskt begåvade. ”Du behöver inte vara tekniknörd eller ha A i matte, utan du ska vara kreativ och tycka om att samarbeta. Det är det som det här bygger på”, säger han.

Genom att kombinera praktiskt skapande med teoretisk kunskap och genom att introducera barn till ny teknik i tidig ålder hoppas Nyköping kunna bidra till att vända trenden av minskande intresse för teknik och naturvetenskap. Satsningen representerar ett försök att möta framtidens kompetensbehov redan i grundskolan, genom att visa eleverna att teknik och matematik inte bara är abstrakta begrepp utan verktyg för att bygga framtiden.