Gammalt vittnesmål används för att kräva miljarder för Västlänken-krisen

Efter decennier av planering och år av förseningar kunde allmänheten under helgen äntligen få en förhandstitt av Västlänkens station Centralen. Trafikverket öppnade dörrarna till den blivande pendeltågstunneln under Göteborg, men glädjen över framstegen skuggas av omfattande juridiska tvister och kraftigt spruckna budgetar.

Den nya stationen ligger under jord intill Göteborgs befintliga centralstation och planeras att börja användas den 13 december i år. Men den kommer endast fungera som en så kallad säckstation där tågen får vända, i väntan på att de övriga två stationerna Haga och Korsvägen står klara först i december 2030.

Den försenade färdigställelsen är en bitter piller för ett projekt som från början skulle ha stått helt klart redan i december i år. Västlänken drabbades av fyra års försening jämfört med den ursprungliga planen, och de ekonomiska konsekvenserna har varit enorma.

Budgeten för det som en gång skulle bli ett av Sveriges största infrastrukturprojekt har spruckit rejält. Regeringen gav nyligen besked om att staten skickar in 7,6 miljarder kronor för att hålla byggarbetet igång. Men det räcker inte långt. Enligt regeringens bedömning krävs minst tio miljarder kronor ytterligare för att projektet ska kunna slutföras.

## Bitter konflikt om miljardkostnader

Vid sidan om de ständiga diskussionerna om vem som ska betala – staten, Göteborgs stad eller Västra Götalandsregionen – pågår en omfattande rättsprocess i Göteborgs tingsrätt. Tvisten står mellan Trafikverket och det NCC-ledda konsortiet WLC, och handlar om ansvaret för förseningen och fördyringen av den drygt tre kilometer långa sträckan till Korsvägen.

Trafikverket beslutade i september förra året att häva kontraktet med WLC, som förutom NCC även ägs av det tyska företaget Wayss & Freytag. I sitt beslut skrev Trafikverket att deras granskning visat på ”systematiska brister och felaktigheter”. Efter att inte ha fått rimliga svar konstaterade myndigheten att förtroendet var förbrukat.

Trafikverket stämde därefter konsortiet på omkring 1,35 miljarder kronor. Men nu har WLC och NCC slagit tillbaka med ett omfattande motkrav som uppgår till ”i vart fall 2,2 miljarder kronor”.

## Gammal dom blir nytt bevis

I sitt försvar till tingsrätten lyfter NCC och WLC fram delar ur en helt annan rättegång som pågick mellan 2017 och 2021. Den tvisten stod mellan konsultbolaget ÅF, numera Afry, och Trafikverket. ÅF hade stämt Trafikverket eftersom myndigheten vägrade betala fullt ut för arbetet med att ta fram det så kallade förfrågningsunderlaget för Västlänken.

ÅF hade fått uppdraget att samla in och dokumentera grundläggande information om berggrund, lerlager och vattenflöden. Denna information skulle sedan ligga till grund för entreprenörernas anbud på byggarbetet. Men kvaliteten på underlaget blev senare en central konfliktpunkt.

I domen från tingsrätten 2021 skrev domstolen att Trafikverket hade varit ”pressade tidsmässigt” och att situationen var ”politiskt mycket känslig”. Domstolen pekade på att Trafikverket fick ”se till att entreprenörer kom på plats och sedan ordna det så bra det gick”.

Domstolen noterade också att det fanns ”nybildade politiska partier vars enda agenda var att Västlänken skulle stoppas”. Detta var en referens till det lokala partiet Demokraterna, lett av Martin Wannholt, som bildades med just detta mål inför valet 2018.

## Centralt bevis i ny process

Detta avsnitt från den fem år gamla domen har nu WLC och NCC skickat in till Göteborgs tingsrätt som ett centralt bevis i sin talan. Konsortiet hävdar att Trafikverket vägrade ta sitt ansvar gentemot WLC trots full vetskap om bristerna i förfrågningsunderlaget.

”Detta är särskilt tydligt i ljuset av de uttalanden som Trafikverket gjorde i processen” mot ÅF, skriver advokaterna i sin inlaga. De pekar också på ett sju år gammalt yttrande från Trafikverket där myndigheten själv erkände att användningen av ett bristfälligt underlag skapat stort merarbete både för Trafikverket och för de entreprenörer som lämnade anbud.

Trafikverket avvisar dock WLC:s argumentation. I en kommentar till DN säger myndigheten att de analyserar svaromålet, men att de redan nu kan konstatera att det innehåller flera felaktigheter.

## Två olika versioner

Trafikverket medger visserligen att det fanns brister i ÅF och Afrys arbete med projekteringen av bergtunnlarna. Men myndigheten hävdar att de trots dessa brister, med hjälp av en annan projektör, kunde leverera projekteringshandlingar i tid för att inte påverka WLC:s bergproduktion.

Trafikverket menar att påståendet om att bergprojekteringen orsakat problemen i entreprenaden är felaktigt. Tvärtom, enligt myndigheten, är det i de delar som konsortiet självt har ansvarat för projekteringen som de största förseningarna och fördyringarna har uppstått.

Trafikverket står fast vid sitt miljardkrav i tingsrätten och betonar sitt ansvar som statlig beställare. ”Vi har ett ansvar att agera när vi bedömer att avtalade skyldigheter inte har uppfyllts för att skydda skattemedel”, skriver myndigheten.

## Ambitiöst projekt med stora problem

Västlänken ingår i det så kallade Västsvenska paketet som staten, Göteborgs stad, Västra Götalandsregionen och Region Halland kom överens om 2009. Paketet omfattade olika trafikåtgärder för totalt 34 miljarder kronor i det årets prisnivå.

Den 6,6 kilometer långa pendeltågstunneln med tre underjordiska stationer var det enskilt största projektet. Budgeten sattes till 20 miljarder kronor, där hälften skulle komma från staten och andra hälften från lokala och regionala källor, främst trängselskatter.

Nu, 16 år senare, är både tidsplan och budget i spillror. Rättsprocessen mellan Trafikverket och NCC-konsortiet väntas pågå under lång tid framöver, medan arbetet med de återstående stationerna fortsätter. Den fullständiga invigningen av Västlänken, som en gång var tänkt att revolutionera kollektivtrafiken i Göteborgsregionen, ligger nu nio år fram i tiden.