Grön svensk cement nytt vapen mot dolda klimatboven

Cementindustrin står för omkring åtta procent av världens totala koldioxidutsläpp och rankas därmed som en av de största klimatbovarna globalt. Trots att flyg och bilar ofta hamnar i fokus när klimatfrågan diskuteras, släpper cementproduktionen ut hela 2,7 miljarder ton koldioxid årligen enligt siffror från Naturskyddsföreningen. Nu riktar svenska innovationsföretag och forskningsinstitut blicken mot Indien, världens näst största cementproducent, där potential finns att göra skillnad i klimatarbetet på global skala.

Indien producerar idag 470 miljoner ton cement per år, vilket motsvarar åtta procent av den globala produktionen. Samtidigt växer landets cementkapacitet kraftigt. Inom en snar framtid räknar man med att dubbla produktionen, och på tio till femton års sikt kanske till och med trefaldiga den. I jämförelse producerar Sverige blygsamma två miljoner ton cement årligen. Om utsläppen från Indiens cementproduktion skulle minska med bara några få procent, skulle det motsvara hela Sveriges totala koldioxidutsläpp.

Katarina Malaga, chef för strategisk forskning och affärsutveckling på forskningsinstitutet Rise, betonar den enorma potential som finns i detta samarbete. Även marginella förbättringar i den indiska cementindustrin skulle få betydande effekter på det globala klimatet.

Tillverkningen av ett enda ton cement medför ett utsläpp på uppemot 800 kilo koldioxid. Utsläppen kommer dels från gas som frigörs ur kalkstenen, dels från det bränsle som eldas i de glödheta ugnarna. Denna process gör cementen till ett av de mest koldioxidintensiva byggmaterialen som finns.

Samarbetet mellan Sverige och Indien inom cementindustrin har sitt ursprung i ett möte mellan de två ländernas premiärministrer, Ulf Kristersson och Narendra Modi, för några år sedan. De kom då överens om att samarbeta för att ställa om den tunga industrin. Sedan dess har forskningsinstitutet Rise tagit på sig rollen som brobyggare för att ta svenska innovationer till den indiska marknaden.

Rise har gjort flera resor till Indien för att etablera kontakter och föra diskussioner med höga chefer hos de stora indiska cementaktörerna. Målet är att introducera svensk teknologi och kunskap inom området, något som Sverige besitter stor kompetens inom, särskilt när det gäller artificiell intelligens, energioptimering och nya metoder för att tillverka byggmaterial.

Flera svenska teknikbolag har redan engagerat sig i samarbetet. Bland dessa finns Affectus, Cemvision, Salt X Technology, Torkapparater, Captimise och Ecometrix. Företagen arbetar med olika delar av produktionskedjan för att minimera klimatpåverkan.

Torkapparater levererar exempelvis utrustning som torkar råmaterial och avfall, vilket gör det möjligt att sluta elda med fossila bränslen. Affectus fokuserar på att optimera energianvändningen i produktionsprocessen, medan Captimise utvecklar lösningar för att fånga in koldioxid. Salt X Technology har tagit fram helt nya metoder för att producera kalk och har redan börjat implementera sin teknik i Indien.

Startupbolaget Ecometrix har kommit särskilt långt i sitt arbete. Företaget använder artificiell intelligens för att optimera cementproduktionen och samarbetar redan med en cementproducent inom den stora indiska Adani-koncernen. Målet är att förbättra processerna och minska materialsvinnet genom att identifiera optimala egenskaper som ska användas vid exakt rätt tillfälle i produktionen.

Katarina Malaga understryker att artificiell intelligens spelar en viktig roll för att förbättra produktionen. Tekniken gör det möjligt att finjustera processerna på ett sätt som inte varit möjligt tidigare.

Trots att både viljan och den tekniska kompetensen finns hos de indiska cementjättarna, är vägen framåt inte fri från utmaningar. Marknaden är spretig och regeringens ambitioner för att sänka utsläppen är inte lika tydliga som inom Europeiska unionen. Regulatoriska ramar och standarder skiljer sig åt mellan länderna, vilket kan försvåra implementeringen av nya tekniker.

Samtidigt betonar Katarina Malaga att de indiska cementbolagen inte är sämre än de europeiska när det gäller kompetens och förmåga. Skillnaden ligger främst i produktionsvolymen. Eftersom de indiska bolagen producerar så enorma mängder cement får även de minsta förbättringarna en exceptionellt stor påverkan på den globala miljön.

De potentiella klimatvinsterna med samarbetet är därför betydande. Om svensk teknologi och innovation kan bidra till att effektivisera och göra den indiska cementproduktionen mer miljövänlig, skulle det få globala konsekvenser för klimatarbetet. Med Indiens kraftiga expansion inom cementindustrin blir behovet av hållbara lösningar allt mer akut, och det svenska engagemanget kan spela en avgörande roll i denna omställning.