Från kodande tonåring till miljardär – Joel Hellermarks väg till techsuccé

Mitt under en familjemiddag förra sommaren gick Joel Hellermark undan för att ta ett videomöte. I gäststugan vid föräldrarnas lantställe på västkusten slog han upp datorn och mötte Carl Eschenbach, dåvarande vd för det globala mjukvarubolaget Workday i Kalifornien.

Mötet, som Joel trodde skulle handla om en potentiell investering i hans AI-startup Sana, tog en oväntad vändning.

”I stället gav han ett erbjudande om att köpa hela bolaget. Det var en väldig kontrast att vd:n för ett av världens största mjukvaruföretag presenterade ett bud medan jag satt där på golvet”, berättar han.

Efter en halvtimme återvände Joel till familjen, svettig av både värmen och anspänningen. När han berättade nyheten blev det chock runt bordet där föräldrar Anders och Cecilia, fästmön Anna och brodern Hampus med fru satt samlade.

”Vi korkade upp skumpan och firade. Det var ett kvitto på den ambition som han haft sedan han var 12–13 år”, säger pappa Anders Hellermark.

Teknikintresse från barndomen

Joel Hellermark föddes i Malaysia och tillbringade sina första levnadsår i Tokyo där pappan arbetade som konsultchef och mamman var gästforskare på IBM. Denna internationella uppväxt, med föräldrar som aldrig begränsade samtalsämnena till ”vad som var rimligt att diskutera med ett barn”, formade hans tidiga intresse för vetenskap och teknik.

”Min mamma hade alltid en eld i ögonen kring sin forskning i kemi och berättade ofta om den. Att vara mer intresserad av lära sig än att ha rätt var en värdering jag fick med mig hemifrån”, förklarar Joel.

När han var sju år flyttade familjen till Stockholm. I pojkrummet på Lidingö spenderade Joel otaliga timmar framför datorn där han tittade på universitetskurser i maskininlärning och lärde sig programmera på egen hand. Han fördjupade sig också i ämnen som neurovetenskap och filosofi, och plöjde biografier om stora tänkare.

”Jag läste att Einstein och Newton gjorde sina mest betydelsefulla arbeten i tjugoårsåldern. Jag blev stressad över att inte hinna göra något meningsfullt”, berättar han.

Joel beskriver hur han redan som barn blev medveten om livets ändlighet, vilket skapade en känsla av brådska. ”Det blev uppenbart för mig att jag skulle dö. Det skapade en stress som gjorde att jag ville få mycket gjort tidigt.”

Entreprenörskap istället för studier

Det var 2016, under sista året på gymnasiet, som Joel grundade Sana. Trots att han blev antagen till både KTH och Handelshögskolan valde han att avstå från högskolestudier för att helhjärtat satsa på sitt företag.

”Jag gillar att fokusera. Resten av världen försvinner iväg när jag hittat något jag vill skapa, och då känns det svårt att tänka på något annat”, förklarar han.

De första åren innebar intensivt arbete. ”Då var det mycket att jag satt i mina kalsonger och kodade 16 timmar om dagen”, minns han.

Enligt pappan Anders satsade Joel redan i tonåren målmedvetet på sitt företagsbyggande på samma sätt som en elitidrottare tränar för framgång. När brodern utmärkte sig inom amerikansk fotboll valde Joel en annan väg.

”Han bestämde sig för att göra något annat för att märkas, och då hittade han det här”, berättar Anders.

Nätverkande på högsta nivå

Joel Hellermarks förmåga att skapa kontakter och nätverk visade sig tidigt. Som 14-åring praktiserade han på digitalbyrån Great Works, och året därpå mejlade han Apples vd Tim Cook, vilket ledde till en inbjudan till bolagets kontor i Kalifornien. Efter starten av Sana byggde han en relation med chipjätten Nvidias vd Jensen Huang, som senare blev hans mentor.

”Man märkte att Joel var väldigt speciell. Att han trots sin unga ålder lyckades göra det på någon slags nivå. Varje gång han var i Silicon Valley fick vi höra från våra kontakter att det var någon svensk som alla pratade om”, berättar Ted Persson, partner på EQT Ventures och tidigare styrelseledamot i Sana.

Under pandemin fick Sana ett genombrott när deras plattform användes för att utbilda tiotusentals vårdanställda i intensivvård. I januari 2021 klev riskkapitalbolaget EQT in som storägare efter en investeringsrunda.

Kontrovers kring arbetstid

Förra året väckte Joel uppmärksamhet när han i ett mejl till nyanställda skrev att ”Sana är inte ett nio-till-fem-bolag”. Han förespråkade 60-timmarsveckor som en ”sweet spot” och menade att företagets överlevnad hängde på de anställdas hårda arbete.

”Om vi misslyckas kommer vi att bli bortglömda – precis som Altavista”, skrev han med hänvisning till den tidiga sökmotorn som slogs ut av Google.

Kritiken lät inte vänta på sig. Fackförbundet Sveriges Ingenjörer menade att Arbetsmiljöverket borde granska bolaget.

Idag försvarar Joel sitt uttalande och menar att han aldrig tvingat någon att arbeta ett visst antal timmar, utan bara varit tydlig med vad som krävs för att lyckas i en tuff konkurrenssituation.

”Vi vill anställa folk med eld i ögonen och ge dem friheten att prioritera sin tid precis som de vill”, säger han och påpekar att medarbetarna hade optioner i bolaget som löstes ut vid försäljningen.

Miljardaffären slutförs

Den 15 september 2025 skrevs den sista signaturen på avtalet där Workday köpte Sana för tio miljarder kronor kontant. För Joel, som ägde drygt en femtedel av aktierna, innebar det personliga intäkter på mer än två miljarder kronor.

”Jag är väldigt stolt över teamet, att vi kunnat bygga det som är Europas största AI-exit. Det kändes som ett kvitto på att vi tillsammans kunde bygga något ikoniskt”, säger han.

Trots försäljningen är Joel Hellermark fortfarande vd för Sana och hävdar att pengarna inte förändrat hans vardag nämnvärt. Han säger sig nu arbeta hårdare än någonsin och fokuserar på att förbättra sitt hantverk.

”Vi är fortfarande bara 0,1 procent av där vi vill vara”, konstaterar han, vilket tyder på att den 29-årige entreprenörens ambitioner sträcker sig långt bortom dagens miljardaffär.