Här är vinnarna på bostadsmarknaden senaste tio åren

Dramatiska svängningar på bostadsmarknaden under det senaste decenniet har skapat tydliga vinnare och förlorare bland Sveriges kommuner. Tre avgörande faktorer har enligt Erik Holmberg, analytiker på Hemnet, format prisutvecklingen – amorteringskrav som initialt dämpade marknaden, pandemins kraftiga prisökningar och den efterföljande räntechocken.

– Det har varit ganska dramatiska händelser med uppgångar under pandemin och därefter en tydlig sättning, konstaterar Holmberg.

En närmare analys av bostadspriserna visar påtagliga skillnader mellan olika kommungrupper. Störst ökning noteras i landsbygdskommuner med besöksnäring, där orter som Åre och Malung-Sälen har sett villapriserna stiga med hela 67 procent och lägenhetspriserna med imponerande 97 procent under de senaste tio åren.

– Man kan tänka sig att en ansenlig mängd av lägenheterna i de här områdena även används som fritidsboende, och under pandemiåren fick hela den marknaden en skjuts när många fick bättre möjligheter att jobba på distans, förklarar Holmberg.

Det som överraskar många är att storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö inte toppar listan. Där har lägenhetspriserna ökat med relativt blygsamma 29 procent och villapriserna med 44 procent – klart lägre än i många andra kommungrupper.

Holmberg påpekar dock att marknaderna i storstäderna har visat en större stabilitet: – Samtidigt har upp- och nedgångarna inte varit lika dramatiska där. Det är tydligt att det finns en grundläggande hög efterfrågan i de områdena.

Intressant nog har storstadskommunerna uppvisat den starkaste utvecklingen om man enbart ser till de senaste åren, och denna trend förväntas fortsätta under 2026, enligt tidigare rapportering från DN.

På lägenhetsmarknaden har pendlingskommuner nära storstäder haft den svagaste utvecklingen med endast 25 procents prisökning sedan 2015. Även ”större städer” som Örebro och Norrköping har presterat relativt svagt jämfört med andra kommungrupper.

Holmberg nyanserar dock bilden: – Samtidigt ska man vara medveten om att stora ökningar i de små kommunerna ofta utgår från ganska låga nivåer.

Statistiken från Hemnet visar att landsbygdskommuner generellt har klarat sig bra under dessa turbulenta år. För lägenheter har vanliga landsbygdskommuner sett en prisökning på hela 92 procent, vilket placerar dem på andra plats efter besöksnäringskommunerna. Detta kan delvis förklaras av pandemins effekter, där distansarbete blivit mer accepterat och efterfrågan på större boenden utanför städerna ökat.

Pendlingskommuner nära mindre städer och tätorter har också sett betydande ökningar för småhus, med en uppgång på 60 procent. Detta indikerar ett ökat intresse för att bosätta sig på mindre orter med rimligt pendlingsavstånd till arbetsplatser.

För potentiella bostadsköpare är dessa siffror viktiga att ta i beaktande, särskilt för dem som funderar på var de ska investera. Traditionellt har storstadsområdena setts som säkra investeringar, men den senaste tioårsperioden visar att andra områden kan ge bättre avkastning beroende på bostadstyp.

Marknadsutvecklingen illustrerar också tydligt hur yttre faktorer som pandemi och ränteförändringar kan påverka olika bostadssegment på skilda sätt. När distansarbete blev vanligare under pandemin gynnades områden som tidigare varit mindre attraktiva för helårsboende men som erbjuder högre livskvalitet eller närhet till naturupplevelser.

Framöver kommer ränteutvecklingen att spela en avgörande roll för bostadspriserna. Med nuvarande prognoser om sjunkande räntor under kommande år kan marknaden återigen gå in i en period av prisökningar, men sannolikt med fortsatta regionala skillnader baserat på strukturella faktorer som jobb, infrastruktur och demografiska trender.