Inflationen sjönk i juli

Inflationen i Sverige sjönk kraftigt i juli och landade på 0,2 procent enligt konsumentprisindex (KPI), att jämföra med 0,7 procent månaden innan. Månadsförändringen från juni till juli visade en nedgång på 0,3 procent. De preliminära siffrorna från Statistiska centralbyrån (SCB) visar att Sverige fortsätter att ha låg inflation, men att varupriserna kom in högre än vad ekonomer hade förväntat sig.

Susanne Spector, ekonom på Danske Bank, påpekar att de förhöjda varupriserna sannolikt är en följd av vårens utbudsstörningar och höga energipriser som nu börjar slå igenom i de svenska inflationssiffrorna. Trots att inflationen kom in något högre än prognoserna ligger den fortfarande på en historiskt låg nivå.

För måttet KPIF, där effekterna av boräntor har rensats bort, ligger inflationen i juli på 0,7 procent. Även här noterades en månadsförändring på minus 0,3 procent från juni till juli. Riksbankens inflationsmål är att den årliga KPIF-inflationen ska ligga på 2 procent, vilket betyder att den aktuella nivån ligger klart under målet.

SCB:s prisstatistiker Mikael Nordin konstaterar i ett pressmeddelande att regeringens tillfälliga skattesänkningar har haft en tydlig påverkan på de färska inflationssiffrorna. Skattesänkningarna infördes som en motåtgärd för att hantera effekterna av oroligheterna och kriget i Mellanöstern, som har påverkat energimarknaderna globalt.

Energipriserna sjönk kraftigt under juli månad, vilket bidrog till den lägre inflationstakten enligt både KPI och KPIF. Detta har direkt påverkat hushållens kostnader för uppvärmning, el och drivmedel. Den sänkta momsen på livsmedel har också bidragit till att hålla nere inflationen och gett svenska hushåll ökad köpkraft.

Susanne Spector betonar att kombinationen av lägre matmoms och sjunkande bränslepriser ger hushållen betydligt större ekonomiskt utrymme. Det faktum att inflationen nu två månader i rad har kommit in högre än Riksbankens senaste bedömning är dock anmärkningsvärt, enligt henne.

Danske Bank räknar med att energiprisernas genomslag i ekonomin blir större framöver och att Riksbanken kommer att behöva höja styrräntan under hösten. Riksbankens styrränta påverkar främst de rörliga boräntorna, vilket har direkt betydelse för många svenska hushåll med bolån.

Nästa räntebesked från Riksbanken presenteras torsdagen den 20 augusti 2026. Susanne Spector förväntar sig dock ingen räntehöjning redan vid augustimötet. Enligt hennes bedömning kommer den första höjningen sannolikt att ske i september, även om tajmingen är mycket osäker. Marknaden bedömer för närvarande att sannolikheten för en räntehöjning vid septembermötet är 50/50.

De inflationssiffror som presenterades på torsdagen är så kallade snabb-KPI, vilket betyder att de är preliminära. De definitiva siffrorna med mer detaljerad information kommer att publiceras den 14 augusti. Historiskt sett brukar dock siffrorna inte förändras nämnvärt när de slutgiltiga uppgifterna presenteras, vilket gör att de preliminära siffrorna ger en pålitlig bild av inflationsutvecklingen.

För den svenska ekonomin är den låga inflationen både en utmaning och en möjlighet. Å ena sidan innebär låg inflation att hushållens köpkraft stärks, vilket kan stimulera konsumtionen. Å andra sidan kan en alltför låg inflation signalera svag ekonomisk aktivitet och göra det svårare för Riksbanken att manövrera räntepolitiken.

Den globala ekonomiska osäkerheten, där konflikter i Mellanöstern och fortsatta utbudsstörningar spelar en central roll, kommer sannolikt att fortsätta påverka den svenska inflationen framöver. Hur Riksbanken väljer att agera i detta läge blir avgörande för både bostadsmarknaden och den ekonomiska tillväxten i Sverige under resten av året.