Inflationen sjönk i juni – boräntor opåverkade

Inflationen i Sverige sjönk något under juni månad, men inte fullt ut i linje med Riksbankens prognoser. Enligt färska siffror från Statistiska centralbyrån (SCB) låg den så kallade KPIF-inflationen, som rensar bort effekterna av ränteförändringar på boendet, på 1,4 procent under juni. Det kan jämföras med 1,5 procent under maj månad.

Siffrorna visar alltså på en viss nedgång, men flera ekonomer påpekar att minskningen inte blev så stor som Riksbanken hade förväntat sig i sina beräkningar. Det är också andra månaden i rad som inflationssiffran landar något över prognoserna, vilket kan få centralbanken att granska utvecklingen närmare.

Jens Magnusson, chefsekonom på SEB, kommenterar att även om inflationen gått ned är nedgången inte riktigt så markant som Riksbanken haft i sina förutsägningar. Han konstaterar samtidigt att det är en liten överraskning på uppsidan att siffran blir högre än väntat, vilket sannolikt kommer att uppmärksammas av Riksbanken.

Trots den något högre inflationen än förväntat finns det inte någon omedelbar anledning till oro. Robert Boije, chefsekonom på SBAB, menar att inflationen håller sig väl inom ramen för Riksbankens inflationsmål och att det inte ger skäl till någon oro för stigande inflation, trots utmaningar som pågående krig och oro kring oljebrist på den globala marknaden. Samtidigt varnar han för att vara alltför optimistisk och påpekar att det är för tidigt att ropa att faran är över.

Analytiker hade i genomsnitt räknat med att inflationen skulle sjunka till 1,2 procent i juni, enligt Bloomberg. Den faktiska siffran på 1,4 procent innebär alltså en viss avvikelse uppåt, även om skillnaden är relativt begränsad. Riksbankens officiella inflationsmål ligger på en KPIF-inflation på 2,0 procent, vilket betyder att den nuvarande nivån fortfarande ligger en bit under målnivån.

När det gäller olika varugrupper visar SCB:s statistik att priserna på livsmedel och alkoholfria drycker sjönk med hela 6,8 procent i årstakt under juni månad. Detta är en fortsättning på den nedåtgående trenden för matpriser som pågått under en tid. Även priserna på hälso- och sjukvård samt möbler, kläder och skor visade på nedgångar under perioden.

Om man räknar bort energipriserna från KPIF-inflationen blir bilden ännu mer dämpad. Den så kallade kärninflationen, som exkluderar energi, sjönk till 0,4 procent i juni, vilket är en minskning från 0,5 procent i maj. Detta tyder på att den underliggande inflationstakten i ekonomin är mycket låg.

Trots att inflationssiffran blev något högre än väntat är bedömningen bland ekonomer att detta inte kommer att påverka Riksbankens räntepolitik på kort sikt. Ingen av de tillfrågade ekonomerna tror att junisiffran kommer att ha någon inverkan på boräntorna. Jens Magnusson från SEB står fast vid bankens prognos om att en räntehöjning inte är att vänta förrän i slutet av 2027.

Även Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, konstaterar att inflationen visserligen är något högre än vad Riksbanken räknat med, men att avvikelsen är för liten för att föranleda några omedelbara åtgärder. Han skriver att Nordea står fast vid uppfattningen att Riksbanken kommer att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent under året, trots att det globala läget präglas av turbulens och osäkerhet.

Den låga inflationen i Sverige återspeglar en bredare internationell trend där många utvecklade ekonomier sett prisökningarna avta efter de höga nivåerna under 2022 och 2023. För svenska hushåll innebär de sjunkande matpriserna en välkommen lättnad i hushållsbudgeten efter flera år av kraftiga prisökningar. Samtidigt håller Riksbanken och andra centralbanker ett vaksamt öga på utvecklingen för att säkerställa att inflationen rör sig mot de långsiktiga målen på ett hållbart sätt.