Irankrigets effekter på ekonomin – en kamp mot klockan

Konflikten mellan USA och Iran sätter press på världsekonomin

Oljepriset har stigit kraftigt till följd av den pågående konflikten mellan USA och Iran. Under torsdagen nådde priset för ett fat nordsjöolja 114 dollar efter att USA:s president Donald Trump hotat med nya attacker mot Iran. Den spända situationen påverkar även den svenska ekonomin, där Stockholmsbörsen visat negativa siffror i över en vecka trots en viss återhämtning efter torsdagens inledande nedgång.

Konjunkturinstitutet presenterade nyligen siffror som indikerar ett fortsatt normalt läge i svensk ekonomi, men detaljerna ger anledning till oro. Svenska hushåll har blivit mer pessimistiska angående sin ekonomiska framtid det kommande året. Samtidigt syns en oroande uppgång i företagens prisplaner, särskilt inom handels- och industrisektorn.

För handelssektorn är förväntningarna på försäljningspriserna om tre månader nu på den högsta nivån på ett halvår. Industrins förväntningar på försäljningspriserna på den inhemska marknaden har inte varit så här höga sedan slutet av 2022.

Flera ledande ekonomer varnar för att konflikten kan få allvarliga konsekvenser för svensk ekonomi, där tidsfaktorn spelar en avgörande roll. SBAB:s chefsekonom Robert Boije antar i sitt huvudscenario att konflikten kommer att få en lösning före sommaren. I detta scenario tror han inte att Riksbanken kommer att behöva höja styrräntan.

”Men skulle Hormuzsundet vara stängt över sommaren kommer det att få väldigt betydande effekter. Då ligger det i tangentens riktning att Riksbanken kommer att behöva höja räntan,” säger Robert Boije.

Boije bedömer dock att inflationssituationen inte kommer att bli lika allvarlig som efter pandemin och Ukrainakrigets utbrott, då den svenska inflationen steg till över 10 procent.

Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar, understryker också tidens betydelse i sammanhanget.

”Ju längre tiden går, desto större effekter får det på ekonomin. Det blir spridningseffekter av oljepriset till andra sektorer och produkter,” förklarar Stråberg.

Hon ser en ökad risk för fortsatt lågkonjunktur, stagflation och stigande arbetslöshet. I sin senaste prognos från februari räknade Länsförsäkringar med en tillväxt på 2,9 procent för innevarande år. En uppdaterad prognos skulle idag snarare ligga kring 2,5 procent, menar hon.

Vad gäller inflationen ser Stråberg för närvarande ingen större fara för den svenska ekonomin, främst på grund av den redan låga inflationsnivån. Hon poängterar dock att detta är beroende av hur länge krisen fortsätter.

En något mer optimistisk röst kommer från Nordeas chefekonom Annika Winsth, som vill tona ned riskerna:

”Min bedömning är fortfarande att man har kanske en månad till på sig att öppna upp Hormuzsundet utan att det får så stora effekter på svensk ekonomi.”

Winsth påpekar att det finns starka incitament för en lösning. ”Jag tror det är viktigt att påminna sig om att i stort sett alla världens länder vill få en lösning. Och ju längre tiden går desto högre är priset, och desto mer angelägen kommer man att bli,” fortsätter hon.

Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Securities, ser däremot allvarliga risker med den nuvarande situationen. Han är kritisk till branschorganisationen Drivkraft Sveriges uttalande om att brist på bensin inte är ett realistiskt scenario.

”Det är förvånande att man sticker huvudet i sanden. Att det råder brist på olja är världens sämst bevarade hemlighet,” säger Kopfer och påpekar att oljan handlas på en global marknad.

Han varnar för att fortsatt oljekonsumtion utan anpassning till den nya situationen kan få allvarliga konsekvenser: ”Att fortsätta konsumera olja som om ingenting har hänt är som att köra i full fart mot en trasig bro och hoppas att den är lagad när man kommit fram.”

I ett utdraget scenario spår Kopfer att oljepriset kan fördubblas inom bara några månader: ”Det kan lätt gå upp till 200 dollar per fat om det här fortsätter i två månader till.” Ett sådant prishopp skulle få allvarliga konsekvenser för världsekonomin.

För att mildra de potentiella effekterna förespråkar Kopfer omedelbara åtgärder för att minska oljekonsumtionen. ”Ransonering kanske låter dramatiskt, men jag pratar om några få procentenheter i minskad konsumtion. Världen måste anpassa sig,” avslutar han.