”Jag lånade ut pengar till mamma – hur ska de betalas tillbaka?

Två av syskonen har vid olika tillfällen lånat ut pengar till sin mamma. Sedan hon gått bort ska ett sommarhus övertas, och syskonen undrar hur de ska göra med den skuld som fanns mellan barn och förälder. Frågan har skickats till DN:s ekonomipanel, där privatekonom Ingela Gabrielsson resonerar kring hur familjeskulder kan lösas i samband med ett dödsfall.

Gabrielsson framhåller att utgångspunkten måste vara att avgöra om det verkligen rör sig om lån eller om pengarna i praktiken var en gåva. Inom familjer är muntliga överenskommelser vanliga, och det är inte alltid tydligt vad en överföring betytt. Men när en person har avlidit får frågan juridisk betydelse. Om lånen går att styrka, till exempel genom skriftliga avtal eller meddelanden, utgör de en fordran på dödsboet. Det innebär att de ska betalas tillbaka innan något arv skiftas.

– Man måste skilja på lån och gåva. Hade mamman fått pengarna som gåva finns det inte något att kräva tillbaka, säger Ingela Gabrielsson.

Dödsboet har ett ansvar för den avlidnes tillgångar och skulder. I en bouppteckning ska både tillgångar och skulder tas upp, och lån från barn är en skuld som måste redovisas. Om det finns likvida medel kan lånen betalas direkt. Men det gör det sällan i dödsbon där den stora tillgången är ett fritidshus.

Sommarhuset är ofta den största posten i ett arv. Det gäller särskilt i Sverige, där fritidshus är en vanlig boendeform och många familjer har bundit stora delar av sitt sparande i en fastighet. Ett hus kan vara svårt att omvandla till pengar utan att sälja. Vill syskonen behålla huset måste den som tar över det kompensera de andra med pengar eller andra tillgångar. För att kompensationen ska bli rättvis krävs en aktuell värdering.

Gabrielsson understryker att alla syskon, även de som inte lånat ut pengar, måste vara delaktiga i diskussionen. Ett lån till mamman minskar dödsboets värde, eftersom lånet ska betalas innan arvet fördelas. Det kan upplevas som orättvist av syskon som inte fick eller inte behövde låna ut pengar. Därför är det viktigt att hanteringen är öppen och att det finns dokumentation.

Ett alternativ är att låta de syskon som lånat ut pengar få en större andel av sommarhuset som kompensation. Då sker ingen direkt återbetalning, men fordran kvittas mot en större andel av fastigheten. Sådana uppgörelser kan fungera i praktiken, men de kräver att alla parter är överens om värdet på både lånet och huset.

Om syskonen inte kommer överens kan det bli nödvändigt att sälja sommarhuset. En försäljning kan ge en klarhet i ekonomin, men den innebär också att ett hus med ofta starka familjekänslor försvinner. Dessutom kan en tvångsförsäljning ge ett sämre pris än en planerad försäljning.

Ingela Gabrielsson menar att mycket kan undvikas om familjer pratar om ekonomi i tid. Det kan kännas konstigt att be en förälder skriva på ett skuldebrev, men det skyddar båda sidor. Om lånen är skriftliga blir det lättare för de efterlevande att veta var de står.

– Ekonomiska frågor inom familjen är sällan bara ekonomiska. De handlar om relationer och om att känna sig rättvist behandlad, säger Gabrielsson.

Sedan arvsskatten avskaffades i Sverige 2005 är själva arvet i sig inte föremål för beskattning. Däremot kan en fastighetsförsäljning eller ett övertagande få skattemässiga konsekvenser. Ett övertagande där någon köper ut andra arvingar kan till exempel utlösa stämpelskatt, och en framtida försäljning av huset kan få betydelse. Det är ytterligare en anledning att ta hjälp av en rådgivare eller jurist i samband med bouppteckningen.

För de syskon som lånat ut pengar handlar det nu om att samla in underlag: eventuella skuldebrev, kontoutdrag och en värdering av huset. Med det på plats kan de gå vidare med ett arvskifte som alla kan ställa sig bakom. Frågor om privatekonomi kan skickas till [email protected].