En elnätsfaktura på 1 430,43 kronor har utvecklats till en tvist om vad som ska krävas för att ett inkassokrav ska vara befogat. Villaägaren Jonas Söderlund i Haninge betalade sin räkning till Vattenfall Eldistribution fyra bankdagar för sent. Ändå fick han ett inkassokrav från Intrum med 380 kronor i extra avgifter. Nu anmäler han bolagen till Allmänna reklamationsnämnden, ARN.
Det var i juni i år som månadsfakturan för elnätsavgiften inte dök upp när han skulle godkänna betalningarna i internetbanken. Fakturan föll mellan stolarna. På fredagen upptäckte han misstaget och lade in betalningen. Den gick igenom på måndagen. Men redan på lördagen kom ett inkassokrav från Intrum i Kivra.
Rubriken löd ”Inkassokrav och uppmaning att vidta rättelse”. Längre ner stod att han ”begått ett väsentligt avtalsbrott som grundar sig i betalningsdröjsmål”. Utöver själva skulden krävdes han på 180 kronor i inkassokostnad och 200 kronor i så kallad uppmaningskostnad. Någon närmare förklaring till den senare avgiften gavs inte.
– Jag betalade med en gång, men kände samtidigt att det här inte är rätt. Efter bara fyra bankdagar och jag har högsta kreditvärdighet hos UC, säger Jonas Söderlund.
Han berättar att han varit sen med en elnätsbetalning en gång tidigare, ungefär ett halvår före händelsen. Då ringde han till Vattenfall och bolaget skrev av avgiften. Den här gången var det annorlunda. Det som inte framgick tydligt av brevet var att rättelseuppmaningen är ett steg i en juridisk process som ytterst kan leda till att elen kopplas bort.
– Jag blev förbannad. Det skulle ju kunna orsaka ett trauma för en skötsam pensionär, säger han.
Fallet belyser en fråga som berör en stor grupp elkunder. Vattenfall Eldistribution är ett av landets största elnätsföretag med cirka 900 000 kunder. Sammanlagt har över fem miljoner svenskar elnätsavtal. Eftersom elnätskunden inte kan välja nätägare inom sitt område har bolaget en monopolliknande ställning, och Jonas Söderlund menar att det gör praktiken extra känslig.
– Om man sätter detta i system, snacka om kassako, säger han.
Enligt ellagen krävs ett väsentligt avtalsbrott för att en elnätskund ska kunna stängas av. Rättelseuppmaningen är ett formellt steg i den processen. Men vad som räknas som väsentligt är inte tydligt fastställt. Konsumenternas energimarknadsbyrå uppger att Datainspektionen tidigare uttalat att det kan röra sig om två obetalda fakturor eller en skuld över 1 000 kronor.
– Det är inte entydigt fastställt. Enligt dessa riktlinjer skulle det kunna betraktas som ett väsentligt avtalsbrott, även om det rör sig om en enda faktura som bara är några dagar sen, säger Victoria Sternbeck, jurist på Konsumenternas energimarknadsbyrå.
Hon konstaterar att företag enligt lag får skicka inkassokrav utan betalningspåminnelse, även om det vanligaste förfarandet är att en påminnelse skickas först. Hon förstår att många konsumenter upplever situationen som märklig och skrämmande.
– Särskilt om man brukar betala i tid eller till exempel har blivit inlagd på sjukhus, säger hon.
Vattenfall och Intrum vill inte kommentera det enskilda fallet. I ett skriftligt svar bekräftar Vattenfall att en enda obetald elnätsfaktura kan bedömas som ett väsentligt avtalsbrott efter bara några dagars försening. Obetalda fakturor skickas tidigast fyra kalenderdagar efter förfallodagen till Intrum, som därefter avgör vilken åtgärd som ska vidtas. Det kan vara en betalningspåminnelse eller ett inkassokrav. I vissa fall skickas inkassokrav och rättelseuppmaning samtidigt i ett kombinerat krav.
Vattenfall uppger att hanteringen inte baseras på kundens allmänna kreditbetyg eller UC-score, utan på den aktuella fordran, om kunden har ett öppet ärende och på tidigare betalningshistorik. Bolaget säger att processen inte är automatiserad, men att Intrum inte kommenterar hur de interna systemen är utformade.
Intrum fick sex konkreta frågor om fallet, bland annat om vem som fattade beslutet, vilka kontroller som gjordes och vad uppmaningskostnaden på 200 kronor faktiskt täcker. Den svenska verksamhetschefen Anna-Karin Gustavsson besvarade inte någon av frågorna. I ett generellt mejlsvar skriver hon att Intrum agerar enligt tillämplig lagstiftning, Finansinspektionens föreskrifter och god inkassosed.
Tidigare kritik har också riktats mot Intrum. Inkassonämnden ansåg i ett beslut från 2024 att en skuld på 742 kronor inte utgjorde ett väsentligt avtalsbrott och kritiserade de avgifter som lagts på. Sedan 2024 är Finansinspektionen tillsynsmyndighet för inkassoverksamhet. FI framhåller att inkassoåtgärder bara får vidtas om förutsättningarna i lag eller förordning är uppfyllda, och att myndigheten kan granska generella rutiner hos ett inkassobolag.
Jonas Söderlund har gjort en anmälan till ARN. Först när nämnden eller en domstol har prövat frågan blir det klart om en faktura som betalats efter fyra bankdagar ska räknas som ett väsentligt avtalsbrott – och om avgifterna var berättigade.
