Nya regler för näthandel – färre kan köpa på kredit

Finansinspektionen (FI) har utarbetat nya allmänna råd som kommer att förändra förutsättningarna för företag som verkar inom kreditgivning och kreditförmedling när svenska konsumenter handlar på nätet. De nya reglerna innebär skärpta krav på kreditprövning och informationsinsamling, vilket förväntas påverka i stort sett samtliga konsumenter som ansöker om kredit från tillståndspliktiga företag.

Enligt de nya råden kommer företagen att behöva samla in betydligt mer information om kundernas ekonomiska situation. Detta inkluderar detaljerade uppgifter om inkomster, utgifter och skulder, inklusive månadskostnaden för samtliga skulder som en konsument har. Förändringarna syftar till att förbättra kreditprövningen och minska risken för överskuldsättning bland svenska konsumenter.

Bakgrunden till FI:s förslag är EU:s konsumentkreditdirektiv, och de nya reglerna föreslås träda i kraft den 20 november 2026. Detta ger företagen inom branschen drygt två år på sig att anpassa sina processer och system för att möta de nya kraven.

Branschföreningen Swefintech, som representerar fintech-bolag i Sverige, har dock uttryckt stark kritik mot förslagen i sitt remissvar till myndigheten. Roslana Cederhage från Swefintech pekar på flera praktiska problem med de föreslagna reglerna.

Ett centralt problem som lyfts fram är att alla typer av kreditköp digitalt, oavsett belopp och om de är räntefria eller inte, ska genomgå en fullständig kreditprövning varje gång. Detta innebär att även ett räntefritt fakturaköp på några hundra kronor kan komma att omfattas av samma regler som ett betydligt större konsumtionslån.

Cederhage menar att företagen förväntas leverera uppgifter som är mycket svåra att inhämta, främst eftersom Sverige saknar ett nationellt skuldregister. Detta skapar en situation där företagen i praktiken förväntas agera som ett nationellt skuld- och kreditregister, vilket ställer höga krav på deras informationsinsamling och hantering av kunddata.

Företagen kommer att behöva samla in mer information och ställa fler frågor till konsumenterna, vilket kan påverka både kundupplevelsen och processernas effektivitet. För en bransch som byggt sin verksamhet på snabba och smidiga digitala lösningar kan detta innebära betydande förändringar i hur tjänsterna erbjuds.

Finansinspektionen erkänner i sitt förslag att de nya råden kan innebära att något färre krediter kommer att beviljas. Detta gäller särskilt i de fall där kreditgivaren bedömer att det finns skäl att avråda från att ta en kredit med en lång återbetalningstid eller ett månatligt återbetalningsbelopp som inte står i rimlig relation till det sökta kreditbeloppet.

Enligt FI gäller detta huvudsakligen de mindre krediterna till konsumenter med låga inkomster. Myndigheten menar dock att det är rimligt ur ett överskuldssättningsperspektiv att konsumenter i vissa fall avråds från dessa krediter. Detta speglar en växande oro för överskuldsättning i samhället, särskilt bland de mest ekonomiskt utsatta grupperna.

De nya reglerna kan få betydande konsekvenser för den svenska fintech-branschen, som under de senaste åren har växt kraftigt och erbjudit allt fler digitala kredit- och betallösningar. Många företag inom sektorn har byggt sina affärsmodeller på snabba och friktionsfria kreditprocesser, ofta med minimal manuell hantering.

För konsumenterna kan förändringarna innebära både för- och nackdelar. Å ena sidan kan de skarpare kreditprövningarna minska risken för överskuldsättning och ge ett bättre skydd för ekonomiskt utsatta grupper. Å andra sidan kan processerna bli mer tidskrävande och omfattande, även för mindre köp, vilket kan påverka den smidighet som många uppskattar med digitala betallösningar.

Förslaget kommer nu att gå vidare i beslutsprocessen, där olika remissvar och synpunkter från branschen kommer att vägas in. Hur de slutliga reglerna kommer att se ut när de träder i kraft 2026 återstår att se, men det står klart att förändringar är på väg för både företag och konsumenter inom området för digital kreditgivning.