Akutmottagningen på Akademiska universitetssjukhuset i Uppsala går mot den värsta sommaren hittills. Sjuksköterskor har sagt upp sig och trycket från patienter har ökat under många år. Omkring 30 procent av alla som söker akutvård behöver dessutom en vårdplats, enligt lokala medier.

Från sitt kontorsfönster ser Camilla Julin den lysande akutenskylten. Hon har arbetat på sjukhuset i 38 år, alltid på golvet som undersköterska, tills hon för drygt sex år sedan började arbeta med att rädda liv från ett kontor istället.

På dataskärmen följer hon akutmottagningens patientflöde. När en säng blinkar till i hörnet av en journal är patienten klar på akuten och behöver läggas in. Camilla Julins uppdrag är att hitta en lämplig vårdplats, vilket är en bristvara på svenska sjukhus.

Långvarigt strukturellt problem

Sverige har betydligt färre vårdplatser per invånare jämfört med andra europeiska länder. Vårdplatsbristen och överbelastade akutmottagningar ökar dödligheten, visar forskning. Pandemin satte problemet i blixtbelysning, och säkerhetsläget tillsammans med Sveriges inträde i Nato har gjort frågan högaktuell.

Tidöpartierna har under snart fyra år upprepat att sjukvårdens kapacitet måste öka. Under mandatperioden har regionerna fått statliga medel om de lyckats utöka vårdplatserna. I april i år kom Myndigheten för vård- och omsorgsanalys med en rapport som konstaterade att regeringens satsningar haft begränsad effekt.

Men i juni meddelade Socialstyrelsen att de ser ett trendbrott. Förra året ökade antalet disponibla vårdplatser med 529 i hela landet.

Första positiva signaler

”För första gången ökar vårdplatserna samtidigt som vårdbehovet minskar,” säger Björn Eriksson, generaldirektör för Socialstyrelsen, som har regeringens uppdrag att följa utvecklingen.

Äldre multisjuka är en stor patientgrupp på sjukhusen. En förklaring till att vårdplatser frigörs snabbare är bättre samordning mellan regioner och kommuner, som ansvarar för äldreomsorg och kommunal sjukvård.

En annan förklaring till mer utrymme på sjukhusen är att patienter som tidigare krävde sjukhusvård idag kan få specialiserad vård i hemmet. Till exempel kan fler med cancersjukdomar och långvariga kroniska sjukdomar medicineras och behandlas hemma, enligt Björn Eriksson. Att regionernas ekonomi förbättrades 2025 kan vara en annan bidragande faktor.

Koordinatorer nytt yrkesområde

Vårdplatskoordinatorn Camilla Julin rättar till sitt headset och fäster blicken på datorn. Varje dag ser hon vårdens behov blinka från dataskärmen. Trots det positiva trendbrottet är vårdplatsbristen långt ifrån löst.

Endast fyra av 21 regioner har ett tillräckligt utbud av vårdplatser som balanserar medborgarnas behov av vård, visar Socialstyrelsens siffror. Fortfarande saknas nästan 1 200 platser på svenska sjukhus varje dag.

Vården har på senare år byggt upp en organisation kring problemet och anställt så kallade vårdplatskoordinatorer som likt Camilla Julin ägnar hela dagarna åt att leta vårdplatser. Tidigare gjordes hennes jobb av läkare och sjuksköterskor på akutmottagningen, men det blev ohållbart eftersom de samtidigt skulle hinna ta hand om patienterna.

I Vård- och omsorgsanalys utvärdering från i våras uttryckte regionledningarna att de upplevde en förbättring av vårdplatsläget. Men när 183 vårdplatskoordinatorer intervjuades av samma myndighet blev svaret att de inte märker någon skillnad.

Stora regionala skillnader

Störst är problemet i Västernorrland som skulle behöva 24 procent fler vårdplatser. I Region Uppsala, där Camilla Julin jobbar, är underskottet av vårdplatser 8 procent, enligt Socialstyrelsens siffror.

När vårdplatserna inte räcker till behöver patienternas behov lösas på andra sätt. Vissa blir kvar på akuten, trots att de egentligen skulle behöva lämna plats åt andra. Andra orsakar överbeläggningar på redan ansträngda vårdavdelningar eller utlokaliseras, vilket innebär att patienten får vård på ”fel” avdelning.

”Det är något vi försöker undvika in i det sista,” säger Camilla Julin.

På Akademiska universitetssjukhuset utlokaliserades drygt fyra patienter per dag under första halvåret i år. Det är positiva siffror eftersom det har varit värre förut, enligt ansvariga på sjukhuset. Nationellt har Socialstyrelsen dock identifierat en negativ trend där allt fler patienter får vård på fel avdelning.

Patientsäkerhet och arbetsmiljö

Utlokalisering av patienter är en patientsäkerhetsrisk och förlänger sjukhustiden, visar forskning. Annika Hemström, huvudskyddsombud för Vårdförbundet på Akademiska universitetssjukhuset, lyfter också utlokaliseringar som ett arbetsmiljöproblem.

”Som sjuksköterska är det svårare att veta vad du ska vara observant på och hur vissa mediciner ska beredas. Det skapar etisk stress och är ett extra stort problem på sjukhus där vården är väldigt specialiserad,” säger hon.

I maj gjorde regeringen ett bokslut över Tidöavtalet. Då valde Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch att prata om kortare vårdköer. DN:s kartläggning av köerna visar att de har minskat något, men med den viktiga detaljen att de sjukaste patienterna får vänta längst.

Det här krockar med hälso- och sjukvårdslagen som säger att den med störst behov ska få vård först. De som hamnar sist i kön är ofta äldre människor med underliggande sjukdom, som behöver opereras på sjukhus och är i behov av en vårdplats.

Politisk strid om lösningar

Ojämlik vård, både mellan patientgrupper och över landet, är ett stort och erkänt problem i Sverige. Här har Kristdemokraterna, som haft ansvaret för sjukvårdsfrågorna i regeringen, länge sett en given lösning: Att skrota regionerna och låta staten ta över sjukvården.

Trots vallöftet om ”århundradets vårdreform” och en sjukvårdsministerpost har KD inte lyckats få med sig några andra partier än Sverigedemokraterna på förändringen. En tvåårig utredning tillsattes men resultatet blev en ”tummetott”, enligt organisationsforskaren Louise Bringselius, en av många som har pekat på att det krävs bättre statlig samordning av sjukvården.

”Samtidigt kan det här vara början på något. Vi ser tecken på att staten kliver fram mer,” säger hon.

Under mandatperioden har regeringen tagit flera steg mot mer statligt ansvar. Som exempel har Socialstyrelsen fått ett ökat inflytande. Bland annat har pengar till fler vårdplatser fördelats via myndigheten och inte via regionernas och kommunernas egen organisation SKR.

Optimism om framtiden

Är vårdplatsbristen ett kroniskt tillstånd i svensk sjukvård? Nej, anser Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson som tror att bristen är löst i slutet av 2027 om arbetet fortsätter.

Under tiden jobbar vårdplatskoordinatorn Camilla Julin på. Ett kvällspass kan hon ringa 150 samtal.

”Jag kan tänka oj, hur ska det gå. Men jag har jobbat så länge att jag vet att på något vis kommer det att lösa sig,” säger hon.

Med en vårdplats menas inte bara en säng och medicinsk utrustning utan även den personal, oftast sjuksköterskor, som behövs för att ta hand om en inlagd patient. Det är bristen på just denna kombination av resurser som gör problemet så komplext att lösa, särskilt med tanke på personalbristen inom sjukvården och regionernas ansträngda ekonomiska situation.