Blått ljus ska förhindra självmord på spåren

Varje år omkommer omkring 85 personer i den spårbundna trafiken i Sverige. Enligt uppgifter från Nationellt centrum för suicidforskning och prevention på Karolinska institutet bedöms hela 90 procent av dessa dödsfall vara suicid. Nu arbetar forskare intensivt med att ta fram infrastrukturella lösningar som kan rädda liv – allt från fysiska barriärer till innovativa belysningssystem.

Johan Fredin-Knutzén, psykolog och projektledare på Nasp, fick själv en insikt om problematiken när han som 20-åring började köra tunnelbana i Stockholm. Han förklarar att det finns en utbredd missuppfattning om att suicidala personer har tagit ett definitivt beslut och att förebyggande arbete bara flyttar problemet till andra platser.

Men forskningen visar en annan bild. När man följt upp personer som gjort allvarliga suicidförsök men överlevt, framkommer att tidsspannet från tanke till handling i den akuta fasen ofta är extremt kort. Hälften av alla som genomför ett försök agerar inom 20 minuter från att tanken uppstår.

”Att avbryta den suicidala processen och köpa tid för individen är en viktig insats”, konstaterar Fredin-Knutzén. Han betonar att det därför kan vara avgörande att fysiskt förhindra tillträde till farliga områden under denna kritiska tidsperiod.

Ytterligare en viktig pusselbit i förståelsen är att cirka 90 procent av de som överlever ett suicidförsök inte dör i självmord senare i livet. Detta talar starkt emot teorin om att personer som hindras på en plats bara skulle välja en annan metod eller plats.

”Man kan se suicidhandlingen som en form av psykologiskt olycksfall som sker när de psykiska krafterna blir för svåra för individen att bemästra”, förklarar Fredin-Knutzén. Detta innebär i praktiken att ett staket som hindrar en suicidal person från att komma in på ett spårområde med stor sannolikhet verkligen räddar personens liv på sikt.

Nasp samarbetar med både Trafikverket och SL i Stockholm för att utveckla och implementera suicidpreventiva åtgärder i kollektivtrafiken. I de allra flesta fall handlar det om fysiska hinder som staket eller särskilda markeringar i infrastrukturen. Men ett av de senaste forskningsprojekten sticker ut från mängden.

Projektet Blisp, som undersöker hur blått ljus påverkar människors beteende på tågstationer, har hämtat inspiration från japanska studier där antalet suicid minskade efter installation av lampor med blått ljus. De japanska forskarna hade en hypotes om att ljuset skulle ha en lugnande effekt, även om det saknas vetenskapliga belägg för detta samband.

Mellan september 2025 och april 2026 genomfördes en pilotundersökning på två tunnelbanestationer i Stockholm där resenärer kunde se ett blått ljus lysa upp änden av perrongen. Men forskarna tittar inte direkt på suicidstatistik i denna fas.

”Vi tittar på passagerartätheten i områdena kring plattformen när det blå ljuset är tänt kontra när det är släckt. I grund och botten vill vi titta på om folk väljer att flytta bort från området eller inte”, förklarar Danielle Berglund, doktorand och koordinator för Blisp-projektet.

Den mest effektiva åtgärden för att förhindra suicid i tågmiljö är att totalt skärma av tågspåren och installera dörrar som endast öppnas när tåget rullat in på stationen. Detta system används bland annat i Köpenhamns tunnelbana med goda resultat. Men kostnaden för en sådan lösning är betydligt högre än för lampor med blått ljus.

”Det kan vara anledningen till att det finns ett sådant intresse för blåljusen – det är ett potentiellt alternativ som är mycket billigare och enklare att implementera”, säger Berglund.

De japanska studierna som inspirerat projektet visade imponerande resultat. Av 71 järnvägsstationer där 14 fick blå lampor installerade rapporterades en minskning av suicid med 74 procent på de berörda stationerna. Detta skedde dessutom utan att antalet suicid ökade på närliggande stationer, vilket talar mot teorin om problemförflyttning.

Datainsamlingen från de två stockholmsstationerna är nu klar och forskarna har påbörjat analysarbetet. Kritiska röster har dock höjts mot de japanska studierna, där en oberoende forskargrupp menat att effekten kan ha överskattats i den ursprungliga studien.

Med resultatet från den svenska undersökningen hoppas forskarna kunna bidra till en bättre förståelse av det blå ljusets eventuella effekt och hur det i så fall kan användas på bästa sätt. För projektledare Johan Fredin-Knutzén är budskapet tydligt: det arbete som görs tillsammans med infrastrukturägarna har verklig påverkan och räddar liv.