Nya vice riksbankschefen: Tacksam över att vi inte är USA

Vice riksbankschefen Göran Hjelm bedömer att svensk ekonomi har kylt av under de senaste månaderna, men betonar samtidigt att situationen inte är akut. I sitt första officiella tal som medlem av Riksbankens direktion kommenterade han både den inhemska ekonomiska utvecklingen och effekterna av den pågående krisen i Mellanöstern.

När Riksbanken senast samlades för att diskutera penningpolitiken kom färska siffror som visade att aprilinflationen landade betydligt lägre än väntat. Samtidigt pekade ett inköpschefsindex för tjänsteföretagen på tuffare tider med dämpad efterfrågan och högre pristryck. Tillsammans med tecken på att hushållen blivit mer pessimistiska och ett första kvartal där tillväxten underskridit förväntningarna, tecknar detta en bild av en något avkyld svensk ekonomi.

Hjelm beskriver läget som något sämre på det realekonomiska planet, men varnar samtidigt för att överdriva problemen. Efterfrågan ligger fortfarande lite lägre än normalt, men framtidsförväntningarna bedöms som relativt goda. Detta ger Riksbanken utrymme att agera med försiktighet snarare än att rusa till räntehöjningar.

När det gäller Mellanösternkonflikten och dess effekter på den svenska ekonomin klassificerar Hjelm dem som medelstora och inte så dramatiska att de automatiskt motiverar höjd styrränta. En av de större riskerna han identifierar är potentiella flaskhalsar, särskilt inom energisektorn där priserna kan stiga snabbt. Vissa analytiker har varnat för att pressen kan öka under sommarmånaderna när värmen slår till på norra halvklotet, medan andra pekar på juli som en kritisk månad då strategiska oljereserver som för närvarande stöttar marknaden riskerar att ta slut.

Hjelm erkänner osäkerheten i bedömningen men framhåller att även utan en stor eskalering av kriget kan störningarna bli betydande om viktiga råvaror inte kommer ut på marknaden. Kostnadsbördan för företagen fortsätter att öka så länge leveranserna av kritiska råvaror är kraftigt begränsade, även om en vapenvila skulle bestå.

Trots dessa utmaningar ser vice riksbankschefen ingen anledning för Riksbanken att skynda på räntehöjningar. Signalerna från finansmarknaderna tyder på att läget fortfarande är under kontroll. Priset på Nordsjöolja med leverans i juli har under de senaste veckorna pendlat mellan ungefär 100 och 110 dollar per fat. Detta ligger visserligen klart över nivåerna innan kriget bröt ut, men långt ifrån de mest pessimistiska prognoserna. Hjelm betonar att terminspriserna är nästan identiska med vad de var för två veckor sedan, vilket inte motiverar någon stress från centralbankens sida.

Internationellt hörs dock en tydligare underton av oro bland centralbanker. Flera ledamöter i USA:s Federal Reserve har varnat för att en ny era där utbudskriser spelar en större roll i inflationspusslet kan göra det svårare att upprätthålla förtroendet för inflationsmålet. Traditionellt brukar centralbanker ignorera uppgångar i energipriserna eftersom de primärt styrs av faktorer som penningpolitiken inte kan påverka. Men ju fler sådana chocker som drabbar ekonomin under kort tid, desto svårare blir det att inte agera utan att riskera förtroendet för inflationsmålet.

Här menar Hjelm att Sverige har en betydande fördel jämfört med andra länder. Till skillnad från USA, där inflationen legat över målet i flera år, eller Storbritannien med liknande problem, ligger svensk inflation under målet. Sverige har enligt vice riksbankschefen en ganska god marginal innan inflationen ens når upp till målnivån, vilket ger Riksbanken större flexibilitet i sin penningpolitik.

Hjelm erkänner att han inte har någon spåkula och att experterna fortfarande är oense om den framtida utvecklingen. Men han framhåller att räntevapnet är både potent och snabbt att använda när det verkligen behövs. Riksbanken har därmed tid att avvakta och analysera utvecklingen innan eventuella åtgärder vidtas.

Den sammantagna bilden är att svensk ekonomi visserligen har kylts av något under början av året, men att situationen fortfarande är hanterbar. Med inflation under målet och ett räntevapen i beredskap kan Riksbanken agera med försiktighet samtidigt som man noggrant följer både inhemsk ekonomisk utveckling och internationella händelser som kan påverka den svenska ekonomin.