Trumps utspel om Hormuz-tullar får börsen att skaka

Stockholmsbörsen upplevde sin tredje raka nedgångsdag på tisdagen, samtidigt som geopolitiska spänningar i Mellanöstern skakar om de globala finansmarknaderna. Oljepriset har stigit dramatiskt med nästan 20 procent på en vecka och nådde drygt 85 dollar per fat Brentolja. Bakom den kraftiga uppgången ligger den eskalerande konflikten mellan USA, Israel och Iran.

På måndagskvällen tillkännagav den amerikanske presidenten Donald Trump på plattformen Truth Social att han återinför en blockad av Hormuzsundet, en av världens mest kritiska passager för oljetransporter. Enligt Trump ska USA dessutom införa en avgift på 20 procent för alla skeppslaster som passerar genom sundet. Liknande hot har tidigare framförts av Iran, vilket ytterligare ökar spänningarna i regionen.

Konflikten, som för bara några veckor sedan verkade vara på väg mot en diplomatisk lösning, har fått världens börser att reagera negativt. Den främsta oron är att stigande oljepriser driver upp inflationen, vilket i sin tur kan tvinga centralbanker i både USA och Europa att höja räntorna. Detta skapar oro hos investerare som redan navigerar i ett osäkert ekonomiskt klimat.

Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB, bedömer läget som svårförutsägbart men menar att inget av de inblandade länderna egentligen vill se ett fullskaligt krig. Han påpekar att både USA och Iran drabbas hårt ekonomiskt av förlorad oljeexport från regionen. För Trump är situationen särskilt delikat inför höstens mellanårsval i USA.

Höga bensinpriser under sommarmånaderna, när amerikaner traditionellt ger sig ut på bilsemester, skulle kunna skada Republikanernas chanser att attrahera väljare. Detta skapar incitament för att försöka dämpa konflikten snarare än att eskalera den ytterligare. Bergqvist ser Trumps tullutspel som en del av en större förhandlingsstrategi och betonar att den amerikanske presidenten är starkt beroende av att få igång flödet av varor och energi till den internationella marknaden.

Trots börsnedgången behöver utvecklingen sättas i perspektiv, menar Maria Landeborn, sparekonom på Danske Bank. Hon påminner om att nya rekordnivåer noterades så sent som förra veckan. När börsen står högt och energipriserna vänder uppåt är det naturligt att investerare väljer att ta hem vinster. Detta är en normal marknadsreaktion snarare än ett tecken på djupare strukturella problem.

Utöver krisen i Hormuzsundet finns det ytterligare orosmoln på horisonten. AI-bolagens värderingar har skjutit i höjden under senare år, och 2026 har flera bolag som tillverkar minneschip stigit hundratals procent till följd av stark efterfrågan när nya datacenter byggs över hela världen. Detta har skapat frågor om hur hållbar den här tillväxten egentligen är.

Landeborn uttrycker oro för att marknaden förr eller senare kan ha överinvesterat i datacenter, och att bolagen inte kommer att kunna motivera sina höga kostnader för utbyggnaden. Detta skulle kunna leda till en kraftig korrektion i tekniksektorn, något som även skulle påverka Stockholmsbörsen negativt.

Trots dessa risker ser Landeborn ändå optimistiskt på den kommande rapportsäsongen för det andra kvartalet. Hittills har vinstargningar, där bolag varnar för sämre resultat än förväntat, varit påfallande få. Detta tyder på att analytikernas förväntningar stämmer relativt väl överens med verkligheten.

Om bolagen hade haft verklig press från stigande energipriser eller andra kostnader hade fler gått ut med varningar i förväg. Därför tror Landeborn på en relativt stark rapportsäsong som kan ge stöd åt marknaden under sommaren. Samtidigt är hon noga med att påpeka att dessa positiva utsikter kan överskuggas av externa faktorer.

Om konflikten i Hormuzsundet eskalerar ytterligare och oljepriset stiger mot 100 dollar per fat, eller om en så kallad AI-frossa sprider sig till Stockholmsbörsen, kan läget snabbt förändras. Marknaden befinner sig därmed i ett känsligt läge där både geopolitiska och strukturella faktorer spelar roll.

Frågan som många investerare och analytiker nu ställer sig är om parterna i Mellanösternkonflikten kommer att hitta tillbaka till förhandlingsbordet, eller om ytterligare upptrappningar väntar. Svaret på den frågan kommer att vara avgörande för hur både olje- och aktiemarknaderna utvecklas under sommaren och hösten framöver.