Räntan oförändrad – kan höjas mer än väntat

Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent på torsdagsmorgonen. Beskedet kom efter direktionens penningpolitiska möte, men bakom det stillsamma beslutet döljer sig en betydligt stramare ränteprognos. Enligt Riksbanken väger en starkare konjunktur och fortsatta utbudsstörningar i Mellanöstern tungt. Tillsammans med högre priser på olja, el och drivmedel innebär det att styrräntan kan behöva höjas mer än vad man tidigare räknat med för att inflationen ska stabiliseras kring målet på 2 procent.

I den nya prognosen höjs styrräntan successivt kvartal för kvartal till ett medelvärde på 2,38 procent i tredje kvartalet 2027. Det är en tydlig signal om att Riksbanken ser ett flertal höjningar framför sig under de kommande åren, även om nivån fortfarande är låg i ett historiskt perspektiv. En bidragande faktor är den fortsatt försvagade kronan, som gör importerade varor dyrare och därmed försvårar inflationsbekämpningen.

Reaktionerna bland bedömare var snabba. Avanzas sparekonom Felicia Schön konstaterade att Riksbanken visserligen inte höjer räntan i dag, men däremot höjer räntehotet. Hennes tolkning av den nya prognosen är att den indikerar två till tre räntehöjningar under de kommande åren, med en möjlig start redan till sommaren. Enligt Schön skickar Riksbanken därmed en tydlig signal om att perioden med räntebotten kan vara på väg mot sitt slut, och att hushåll och företag bör förbereda sig på högre räntekostnader.

Även SPP:s sparekonom Shoka Åhrman har förståelse för Riksbankens försiktighet. Hon påpekar att räntorna inte nödvändigtvis har nått sin botten, och att det finns flera skäl till att Riksbanken fortfarande är vaksam. Svensk ekonomi har börjat återhämta sig, hushållens köpkraft stärks och företagen ser en bättre efterfrågan. Det är i grunden positivt, men en starkare ekonomi innebär också att risken för ett nytt inflationstryck ökar om efterfrågan tar fart för snabbt, resonerar hon.

Riksbankens besked kommer i ett läge där den svenska ekonomin befinner sig i ett skifte. Efter en längre period av höga priser och stigande räntor har hushållen fått en viss lättnad genom sjunkande inflation och förbättrad köpkraft. Samtidigt är omvärldsläget fortsatt osäkert. Konflikterna i Mellanöstern påverkar utbudet av råvaror, och energipriserna har återigen börjat röra sig uppåt. För ett importberoende land som Sverige får det snabbt genomslag i konsumentpriser och företags kostnader.

Även om styrräntan nu ligger stilla, innebär Riksbankens signaler att många hushåll med bolån kan behöva räkna med högre räntekostnader framöver. Bankernas listräntor följer ofta Riksbankens beslut med viss fördröjning, men redan själva prognosen kan påverka marknadsräntorna. För företag som investerar i nya projekt eller finansierar sin verksamhet med lån blir läget mer kostsamt, vilket i förlängningen kan dämpa återhämtningen.

Riksbankens beslut gäller från den 30 september. Nästa besked om styrräntan kommer den 4 november 2026. Fram till dess lär debatten om räntans framtida bana fortsätta. Experterna är överens om att osäkerheten är stor, men de är också eniga om att Riksbanken nu har ändrat tonläge. Det är inte längre fråga om ifall räntan kan stiga igen, utan snarare när, och hur mycket ekonomin i så fall tål.

För vanliga konsumenter märks utvecklingen främst i form av högre priser på mat, el och drivmedel. För Riksbanken handlar det om en svår balansgång: att dämpa inflationen utan att strypa den återhämtning som nu äntligen är på väg. Med ett fortsatt osäkert omvärldsläge och en svag krona finns få enkla svar. Dagens besked ger dock en tydlig fingervisning om att den svenska räntepolitiken nu går in i en ny fas.