Retroboomen: Därför använder unga digitalkameran

Försäljningen av digitalkameror har mer än fördubblats under de senaste fem åren, enligt Camera & Imaging Products Association. Bakom den oväntat starka tillväxten står främst generation Z, som i allt större utsträckning väljer den äldre tekniken framför mobiltelefonen när de ska fånga minnen.

För 19-åriga Saga handlar valet om mycket mer än bara att ta bilder. Det är framför allt på sociala evenemang som hennes digitalkamera kommer fram, och reaktionerna från vännerna skiljer sig markant från när någon tar fram mobilen.

”När man tar fram digitalkameran blir alla så förväntansfulla. Men om man i stället tar upp mobilen blir det annorlunda stämning. Jag tror att många tycker att det är otrevligt att man tar fram den”, berättar hon.

Utöver den sociala aspekten är bildkvaliteten avgörande för Saga. Hon upplever att fotografierna får en speciell karaktär som påminner om gamla familjealbum. Bilderna känns mer som ett minne och får en retrokänsla, ungefär som om de skulle ha tagits av ens föräldrar, förklarar hon.

För 24-åriga Estrid är känslan i bilderna lika viktig, även om mobiltelefonens tillgänglighet och praktiska fördelar gör att kameran inte alltid kommer med. Hon har alltid mobilen till hands, och bilderna hamnar där direkt. Med kameran måste hon först överföra bilderna till datorn och sedan vidare till telefonen, vilket gör processen mer tidskrävande.

Festivalfotografering är där Estrids digitalkamera verkligen kommer till sin rätt. Det är en användning hon delar med 29-årige Max, som särskilt uppskattar kamerans förmåga att fånga nattliga evenemang. Han menar att det blir bäst bilder när det är mörkt och man kan använda blixten. Han berättar entusiastiskt om porträttbilder han tog på en nattklubb i Paris, som han beskriver som helt fantastiska.

Den 24-åriga Alva pekar på bildernas råhet som en avgörande faktor. Det finns en äkthet som mobilen inte kan återskapa, något hon upplever som befriande. Men det handlar om mer än bara bildernas estetik. Hon har märkt att människor beter sig annorlunda framför digitalkameran jämfört med en mobiltelefon.

”När man tar upp mobilen för att fota börjar folk ofta posera. Om man i stället använder digitalkameran fortsätter de att vara i nuet”, förklarar Alva.

Hon menar också att fotografen själv blir mer närvarande när kameran används. Med mobilen är det lätt hänt att man distraheras av notiser och hamnar i sociala medier istället för att umgås. Alva är, som hon uttrycker det, lite trött på mobilen och den ständiga uppkoppling den representerar.

Anne Kaun, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola, ser generation Z:s digitalkameratrötthet som en del av ett större mönster. Hon pekar på att ungdomarnas trötthet på digitalisering kan vara en av förklaringarna till den nya trenden, men understryker att retrotrenden inte är något nytt fenomen.

”På 90-talet tittade man till exempel tillbaka på 70-talet, på samma sätt som man nu tittar tillbaka på slutet av 90-talet och 00-talet”, förklarar hon.

Att det är just 90- och 00-talen som generation Z vänder blicken mot beror på flera faktorer. Kaun menar att tillräckligt lång tid har gått för att skapa nostalgi, samtidigt som unga fortfarande kan knyta an till perioden genom sina föräldrar, tankar och idéer. Det finns även gott om kläder och teknik kvar från den tiden, vilket gör det till en tillgänglig period att utforska.

”Det blir en rolig sak för unga att leta efter teknik från den tiden och det skapar ett sammanhang för dem. Jag tror också att ungdomarna känner att de går emot den breda massan genom att använda den här tekniken. Det blir en identitetsaspekt i det hela”, säger Kaun.

Professorn lyfter även kopplingen till dagens teknologiska utveckling, särskilt framväxten av artificiell intelligens i sociala medier. Även om forskningen om hur AI-utvecklingen påverkar retrotrenden är begränsad, visar studier tydligt att många är trötta på AI.

Den här AI-tröttheten kan förklara varför bildernas stil har blivit så viktig för unga användare. Tillrättalagt innehåll som eftersträvar perfektion dominerar sociala medier, och ungdomar söker därför något äkta. Digitalkamerorna erbjuder just den autenticiteten, där innehållet upplevs som mer genuint och taget i stunden.

”Man söker sig till autenticitet när det blir allt svårare att avgöra om en bild är AI-genererad”, konstaterar Kaun.

Hon tror att denna förändrade inställning hos generation Z kommer att påverka hela sociala medier-landskapet. Plattformar där fokus ligger på noga utvalt innehåll och stora följarskaror förväntas tappa användare till förmån för plattformar med mindre, mer personliga forum.

Mobiltelefonens dominans är dock inte hotad, enligt Kaun. Snarare handlar det om en komplettering där äldre och nyare teknik används sida vid sida. Hon förutspår inte en fullständig återgång till analoga medier, utan snarare en blandning av dagens teknologi och den från tidigare årtionden.

Trenden speglar en större rörelse bland unga där autenticitet, närvaro och meningsfulla sociala upplevelser värderas högre än teknisk perfektion och ständig uppkoppling. Digitalkameran har blivit en symbol för detta skifte – ett sätt att ta kontroll över hur man dokumenterar sitt liv och interagerar med andra.