Sveriges Riksbank meddelade idag att styrräntan ligger kvar på oförändrad nivå, ett beslut som var väntat av både analytiker och marknadsobservatörer. Räntan behålls därmed på 1,75 procent, trots att den globala oljekrisen har skapat ett ökat inflationstryck i många länder.

Riksbankens direktion motiverar beslutet med att inflationen i Sverige förblir låg och att konjunkturläget är något svagare än normalt. Det innebär att centralbanken väljer en avvaktande linje i stället för att dra åt penningpolitiken i nuläget.

I ett pressmeddelande från Riksbanken framgår det att bedömningen sedan mars har förändrats något. ”Direktionen bedömer att det är välavvägt att nu lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent, men sannolikheten för att räntan höjs senare i år har ökat jämfört med bedömningen i mars”, skriver man. Detta signalerar att centralbanken inte utesluter en räntehöjning under andra halvan av året om inflationstrycket fortsätter att byggas upp.

Riksbankens prognoser bygger på flera viktiga antaganden om den globala ekonomiska utvecklingen. Centralbanken utgår ifrån att utbudet av energi kommer att normaliseras inom en snar framtid och att oljepriset därefter kommer att sjunka tillbaka till mer normala nivåer. Detta är en kritisk faktor för hur inflationen utvecklas framöver.

Enligt den nya prognosen förväntas räntan i genomsnitt ligga på 1,9 procent under 2027. Samtidigt räknar Riksbanken med att inflationen mätt i konsumentprisindex (KPI) kommer att ligga på 3,4 procent, medan KPIF – som filtrerar bort effekterna av räntor på bolån – väntas landa på 2,8 procent. Detta ligger något över Riksbankens inflationsmål på 2 procent, men bedöms vara hanterbart givet den globala ekonomiska situationen.

Reaktionerna från ekonomiska experter har varit övervägande positiva till Riksbankens beslut. Handelns utredningsinstitut HUI välkomnar beskedet om oförändrad ränta och beskriver det som ett klokt beslut i nuvarande läge.

William Lindquist, analytiker på HUI Research, varnar för konsekvenserna av en räntehöjning vid detta tillfälle. ”Att höja styrräntan nu hade varit förödande för hushållen, där konsumtionsnivåerna fortfarande är låga”, skriver han i en kommentar. Lindquist menar att den svenska ekonomin faktiskt mår bättre än vad många uppfattar, men att det finns en diskrepans mellan hushållens ekonomiska situation och deras känsla av ekonomisk trygghet.

Enligt Lindquist är stämningsläget bland svenska hushåll svagare än vad deras faktiska ekonomiska situation motiverar. ”Med utebliven räntehöjning, låg inflation och finanspolitiska stimulanser förblir köpkraften stark”, konstaterar han. Detta innebär att de ekonomiska förutsättningarna för ökad konsumtion finns på plats, även om konsumenterna ännu inte agerar därefter.

HUI Research pekar på flera faktorer som skulle kunna vända det försiktiga stämningsläget till optimism. Ett slut på kriget i Mellanöstern skulle kunna ha en betydande psykologisk effekt, inte minst genom lägre energipriser. Dessutom lyfter man fram fotbolls-VM som en möjlig katalysator för att kickstarta konsumtionen i Sverige.

Felicia Schön, sparekonom på Avanza, instämmer i att Riksbanken bör vara försiktig med räntehöjningar i nuvarande läge. Hon betonar vikten av att först se hur inflationstrycket påverkas när oljekrisen når sitt slut innan centralbanken agerar.

Schön pekar på att inflationstrycket just nu är koncentrerat till specifika sektorer. ”Just nu är det i princip bara drivmedel, energi och resor som driver på inflationen – om priserna faller tillbaka i takt med att oljepriset minskar är det troligt att vi kommer få en lägre inflation framöver, och med det minskar sannolikheten för räntehöjningar”, förklarar hon.

Avanzas sparekonom menar att tidpunkten för eventuella räntehöjningar bör skjutas fram. ”När ekonomin fått fart, sannolikt nästa år, är det mer rimligt att räntan höjs ett snäpp för att möta den ökade efterfrågan”, säger Schön. Detta skulle innebära att Riksbanken väntar tills konjunkturen stärkts innan penningpolitiken stramas åt.

Sammantaget visar Riksbankens beslut på en balansakt mellan att hålla inflationen under kontroll och att inte strypa den ekonomiska återhämtningen i för tidigt skede. Med global osäkerhet kring energipriser och geopolitiska spänningar väljer centralbanken att avvakta, samtidigt som man håller dörren öppen för en räntehöjning senare under året om situationen kräver det.